Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.

Det här arbetet utgör en av fyra delar i ett projekt om Sorgenfri industriområde. Detta examensarbetes undersökningsobjekt är småföretag (0-49 anställda). Syftet har varit att undersöka hur småföretag som hyr lokaler inom Sorgenfri industriområde vill att området skall vitaliseras samt vilka möjligheter dessa småföretag tycker att de har att påverka stadsdelen Sorgenfri. Arbetets övergripande slutsats är att problemet i första hand gäller hur kapaciteter som redan finns i Sorgenfri industriområde kan organiseras till en sammansatt policy (strategi), inte om resurserna som sådana är tillräckliga..

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt Framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning.Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland.Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland.Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi.

Bostadsmarknaden har under åren 1991-2008 ökat sitt bostadsrättsbestånd med 46 procent medan hyresrättsbeståndet endast ökat med fyra procent. Cirka hälften av de bostadsrätter som tillkom under de åren är ombildade från hyresrätt till bostadsrätt. Viljan att äga sitt boende är hög. Vid en ombildning ändras lägenhetens upplåtelseform från hyresrätt till bostadsrätt. Initiativet till denna process kan komma från fastighetsägaren men även av de boende.

Syftet med studien var att undersöka hur den psykosociala boendemiljön är för personer som bor i särskilt boende som insats via LSS med särskilt fokus på förekomsten av hot- och våldsituationer. Studien har genomförts vid särskilda boenden i en kommun i mellersta Sverige. För att få svar på syftet samlades data in genom kvalitativa intervjuer med personal som grundade sig på öppna frågor. Forskningsfrågorna i studien har varit: I vilken utsträckning kan de boende påverka sin psykosociala boendemiljö? Hur arbetar personalen för att minska hot- och våldsituationer? Hur stor insyn ger personalen de boendes företrädare i hot- och våldsituationer som uppstår på boendet? Som stöd vid intervjuerna har jag haft en intervjuguide med frågor som var kopplade till forskningsfrågorna.

En god munvård har betydelse både för hälsa och det allmänna välbefinnandet och brister kan leda till lidande såsom sjukdom, undernäring och försämrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vårdande teamets förhållningssätt till munhälsovård för vårdtagare i särskilt boende. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjälp av en innehållsanalys. Studien visade på en komplex problematik och det framkom att munvården kan innebära ett etiskt dilemma på grund av det starka integritetsområde som munnen utgör.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation när de är placerade på Hem för Vård eller Boende. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare på Hem för Vård eller Boende och ungdomarnas syn på motiverande faktorer och utgår från följande frågeställningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgå behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgå behandling?? Finns det några skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgå behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri är tematiserad utifrån de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgå behandling. Jag kommer använda motivationsteori för att belysa de tre teman som är mål, förutsättningar och relationer.Studien visar på att dessa tre delar är ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna på Hem för Vård eller Boende för ungdomar. Bilderna jämförs och kommer fram till att de ser samma mål men har olika syn på hur vägen dit ser ut.

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i Eksundsområdet med pendeltågstation samt en utveckling av Torps villasamhälle 6 respektive 9 kilometer väster om Norrköpings centrum. De båda områdena består i dag av fritidshusområden som delvis är under övergång mot åretruntboende samt områden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingår en inventering av förutsättningar och intressen för området och sedan en geografisk bedömning av lämpliga utvecklingsområden för eventuell exploatering. De utvecklingsområden som vuxit fram i arbetet är belägna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhälle. I dessa två områden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de två planförslagen delvis bygger på. Huvuddragen och ambitionen som behärskar de båda förslagen är att nyttja ett befintligt järnvägstråk, för att skapa ett stationsnära boende i Eksundsområdet.

När en äldre person drabbas av sjukdomen demens vårdas ofta denne av närstående i hemmet under lång tid. När den äldre blir för sjuk brukar denna vård bli ohållbar och en flytt till särskilt boende behövs. Sjukdomen och flytten väcker många olika känslor hos de närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom i samband med flytt till särskilt boende. Resultatet i studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju närstående till äldre med demenssjukdom där den äldre flyttat till särskilt boende.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Fyrtiotalisterna i vår studie vill inte sitta och titta på vad som händer. De vill i allra högsta grad vara med där det händer och vara med och påverka sin situation. Våra fyrtiotalister håller sig informerade och uppdaterade om vad som händer i samhället. De är vana att resa och de vill kunna välja. Med vår studie som bakgrund har vi upptäckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar på sig den roll som samhället idag förväntar sig av en äldre person.