Det saknas studier kring hur processen kan se ut när en medarbetare vill lämna sin anställning och på så vis göra en exit från företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förstå hur exitprocesser på medarbetarens initiativ ser ut på ett kunskapsintensivt företag. Fokus ligger på hur öppen medarbetaren är gentemot sin arbetsgivare gällande sin vilja att lämna företaget. Vi gör en kvalitativ fallstudie bestående av fem djupintervjuer med tidigare medarbetare och deras närmsta chefer på vårt fallföretag. Uppsatsen är explorativ ansats, då tidigare studier inom området saknas.

Denna uppsats handlar om hur människor upplever sin situation när samhällets mål är ett osubventionerat arbete, och samhällets medel att nå detta mål är ett arbetsmarknadsstöd. Jag undersökte hur det arbetsmarknadspolitiska programmet ?plusjobb? upplevdes av individen, samt även individens attityd gentemot arbetslöshet och vanligt arbete. Plusjobb är ett anställningsstöd för långtidsarbetslösa, där den offentligt finansierade verksamheten står som arbetsgivare. Syftet är att utveckla personers kompetens och därmed öka personens chans till vanligt jobb i framtiden.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jämföra dygnsvårdsplacerade ungdomars syn på och tal om familj och föräldraskap utifrån tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. Också att undersöka vad de tycker är viktigt gällande föräldraskap och vilka föräldrapraktiker de beskriver utifrån de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvårdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlätta för ungdomar i samhällsvård att fortsätta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte från början är ungdomarnas tal om familj och föräldraskap väldigt varierande, men studien har ändå kunnat påvisa skillnader i vilka föräldrapraktiker ungdomarna använder sig när de talar om föräldraskap utifrån de olika familjeperspektiven. Vad gäller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Dispositionen i artikeln är som följer: först kommer artikeln förklara varför undersökningen genomfördes. Därefter följer en redogörelse av vad det är för verktyg som används för att besvara studiens syfte. Detta användes också för att formulera påståenden. Därefter följer en redogörelse för hur den här studien genomfördes i verkligheten, som också är nästa punkt. Det hela avslutas med tolkningen av insamlat empiriskt material följt av ett slutgiltigt svar på använda påståenden och problemfrågor.Studien har två mål.

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

Syftet med denna uppsats är att studera om och i så fall hur intern employer branding i form av personalförmåner inverkar på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och därmed deras benägenhet att stanna i företaget samt hur företaget kan nyttja personalförmåner för att behålla och attrahera medarbetare.I denna fallstudie, som genomförts i ett företag inom bank- och försäkringsbranschen, har datainsamlingen gjorts genom individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, dokument, statistik samt ett skattningsformulär. Denna data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.Slutsatsen är att intern employer branding i form av personalförmåner påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse positivt både indirekt och direkt. I och med det främjar förmånerna medarbetarnas benägenhet att stanna i företaget och vilja att tala gott om arbetsgivaren. Förmånerna skulle dock kunna ha större inverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse om de kommunicerades ut mer effektivt. Medarbetarnas benägenhet att stanna beror dock inte enbart på deras arbetstillfredsställelse utan även på hur de uppfattar sina alternativ, d.v.s.

I och med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har de anställdas kompetens blivit allt viktigare. Konkurrensfördelen har gått från att ligga i företagetskapital och fysiska tillgångar till att finnas hos de anställda och i deras prestationer. Därför har ett starkt arbetsgivarvarumärke blivit allt viktigare för att företagen ska lyckas attrahera den personal de behöver. Denna studie undersöker hur CSR- och hållbarhetsarbete inverkar på arbetsgivarvarumärket. Uppsatsen kommer att undersöka hur stor inverkan hållbarhetsarbete har haft vid rekrytering till livsmedelskoncernen Lantmännen, som har en tydlig hållbarhetsprofil.

Examensarbetet utvärderar undervattensfarkosten Stursk som byggts av studenter på Linköpings universitet och förbättrar sedan ett flertal komponenter på farkosten, samt lämnar förslag på framtida förbättringar.Rapporten behandlar motorkapslingen, lyftpunkterna, strömbrytaren, elektroniken, tryckskrovet, varvtalsmätning, tryckgivare och viktigast av allt, granskar farkostens manövreringsförmåga närmare..

Dagens arbetskraft präglas allt mer av en ökad mångfald, vilket ställer krav på företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder på att inställningen till mångfald får en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir således att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mångfald, samt hur ekonomistudenter upplever och värderar arbetsgivarnas arbete med mångfald. En kvalitativ granskning av årsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestämt index.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, tolka och analysera framgångsrikt agerande vid påtvingade brytpunkter i karriärutvecklingen. Fem personer har fyllt i ett formulär samt intervjuats angående deras känslor, erfarenheter, motivation och nätverk relaterat till jobbsökandet. Resultatet visade att en mängd olika tillvägagångssätt använts, t.ex. att berätta för bekanta att de söker jobb, kontakta potentiella arbetsgivare samt risktagande. En del av handlandet utfördes med syftet att skaffa jobb, andra handlingar utfördes av andra anledningar, men hade ändå betydelse för framgången i att skaffa jobb.

Uppsatsen ger en generell överblick över de regler rörande arbetstagarinflytande som aktualiseras för målbolag vid en aktieöverlåtelse. Den centrala lagstiftningen på området, medbestämmandelagen, reglerar enbart förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att aktieägarna i ett företag inte omfattas av medbestämmandelagen och att frågor som beslutas på ägarnivå i princip faller utanför de anställdas rätt till inflytande. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka alternativa vägar till arbetstagarinflytande som återstår för målbolaget vid en aktieöverlåtelse. Fokus ligger främst på utvecklingsavtalet, ett medbestämmandeavtal slutet mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige samt Privattjänstemannakartellen.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren.