Idag genomgår många organisationer perioder av förändringar såsom nedskärningar eller fabriksnedläggningar i syfte att minska sina kostnader. Vanliga reaktioner hos anställda vid dessa förändringar ärdepressiva symptom. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka om anställdas bild av deras framtid ändrar sig under en företagsnedläggning och undersöka om framtidsbilden kan relateras till depression. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 131 respektive 116 anställda vid två tillfällen vid nedläggningen av ett industriföretag i Stockholm, perioden 2012-2013. Beroende t-testerutfördes för att studera skillnader över tid gällande framtidsbild.

Målet med uppsatsen har varit att öka förståelsen för voluntary disclosure genom att undersöka finansiella målsättningar i svenska börsbolags årsredovisningar. Frågeställningen i denna fallstudie har gjorts utifrån ett urval på 40 företag där 1166 kvantifierbara finansiella mål har analyserats och 743 mål jämförts med utfall. Slutsatsen i studien är att användningen av finansiella mål har förändrats under undersökningsperioden. Företagen ägnar sig åt mer voluntary disclosure och de finansiella målens genomsnittliga antal har varit växande. De vanligaste typerna av mål har varit utdelningsmål och mål för kapitalstruktur tätt följt av avkastningsmål.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden.

Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag..

Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut.

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav på kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp finansanalytiker & investerare.Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement.

I Sverige finns det goda förutsättningar vad gäller att skydda sig mot graviditet. Landstinget subventionerar p-piller till unga kvinnor, information ges i skolor, akut p-piller är receptfritt m.m. Trots detta har det totala antalet aborter i Sverige ökat med 16,3 % från år 2000 till 2006. De preventivmedel män har att välja på idag är naturlig familjeplanering, kondom eller sterilisering. Ingen av dessa metoder kan svara för hög säkerhet, god acceptans, ett bra pris samt möjligheten att ångra sig (gäller sterilisering).

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Syfte och frågeställningar:Syftet med uppsatsen är att undersöka varför Internet tar över den traditionella resebyrån. Följande frågeställningar används:? Finns det någon framtid för den klassiska resebyrån där det endast säljs resor i butik?? Finns det möjlighet att konkurrera med företag som säljer via Internet?? Vad är för- och nackdelarna mellan de båda?Metod och material:Denna studie är både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Intervjuer har gjorts med chefer på resebyråer samt en enkätundersökning har gjorts för att få en djupare förståelse och för att kunna förstå och besvara våra frågeställningarHuvudresultat:Den traditionella resebyråns roll har förändrats sedan Internet-boomen som kom i början av 2000-talet. Deras roll är inte längre att endast sälja resor utan numera betraktas de även som konsulter för oss kunder.

Examensarbetet handlar om OCR (Optical Character Recognition). OCR-tekniken går ut på att konvertera inskannade bilder från maskinskriven eller handskriven text (siffror, bokstäver och symboler) till datorformat. Syftet med detta examensarbete är att utforska OCRs framtid och vilka användningsområden som finns idag för tekniken. Det intressanta är att se hur OCR klarar sig när mer och mer material är digitala. Genomförandet till detta examensarbete har gjorts med information från böcker, Internet, mejl och genom att tittat närmare på ett företag inom den grafiska branschen som använder sig av OCR, nämligen Aftonbladet. Jag har även testat ett OCR-program, ABBYYs FineReader 8 och gjort tester med några testteman, exempelvis matematiktest och olika tester på artiklar från några tidningar. Mina slutsatser är att OCR har en framtid men tekniken har en del förbättringsmöjligheter, exempelvis tolkning av handskrivna texter. OCR kan finnas kvar även när mer och mer material blir digitala om det integreras i befintliga tekniker, som i ett spam-filter för att tolka texten i bilden.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.