Sökresultat:
21466 Uppsatser om Framćtsyftande - Sida 34 av 1432
"... dom sÀger svenska tack" - Attityder till andra modersmÄl Àn svenska
VÄrt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lÀrare förhöll sig till anvÀndandet av andra modersmÄl Àn svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmÄl. I arbetet tÀnkte vi undersöka vad lÀrare ansÄg om sambandet mellan modersmÄl och identitet. Detta fick vi svÄrighet att besvara dÄ vi valde att inte frÄga lÀrarna rakt ut om vad de ansÄg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utlÀsa svaret i de övriga frÄgorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört enkÀtundersökning och intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt observationer.
Relationsmarknadsföring riktad mot Generation Z
Att bedömning och betygssÀttning av elevers prestationer brister i likvÀrdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att Ästadkomma en ökad likvÀrdighet föresprÄkas i olika sammanhang och ett sÄdant förslag Àr sambedömning. Sambedömning handlar om att lÀrare samverkar kring bedömning och betygssÀttning. Trots att sambedömning förs fram som ett sÀtt att fÄ en större likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning sÄ saknas vetenskapliga belÀgg för sÄdana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att fÄ kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning Resultaten visar att sambedömning har effekter som pÄ sikt kan leda till en ökad likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning om den fÄr omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det Àr Àven en process som kan pÄverkas av flera olika faktorer..
Automatiserad kundkategorisering och anpassade typkurvor
SammanfattningDetta examensarbete Àr gjort pÄ uppdrag av Fortum Karlstad och Àr inriktat pÄ att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som fÄr sin elektricitet levererad genom Fortums elnÀt. Det ska ocksÄ ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska ocksÄ möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister. Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat pÄ mÄnads- och Ärsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgÄ frÄn tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lÀmpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvÄhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.
Att tiga Àr silver, att tala Àr guld : Framtagningsprocessen av ekonomisk information i tre svenska företag.
I litteraturen beskrivs controllern vÀldigt olika frÄn författare till författare, vilket kan förklaras med att controllerrollen varierar frÄn företag till företag, dÀrav Àr controllerns roll vÀldigt omdiskuterad angÄende titel, placering i företaget, dess funktion och arbetsuppgifter. Forskare pÄpekar att detta Àr ett omrÄde som bör studeras mer. I vÄr uppsats försöker vi ÄterberÀtta hur controllerfunktionen beskrivs i tre svenska företag: Duni AB, HöganÀs AB och GekÄs. Tidigare studier angÄende controllerns relation gentemot sina ovanstÀllda chefer har visat att den ekonomiska information, produkt, controllern arbetar fram inte Àr tillfredsstÀllande och i vÀrsta fall irrelevant för beslutsfattandet inom verksamheten. Denna uppsats Àmnar beskriva framtagningsprocessen av controllerns produkter, mottagarens uppfattning av slutprodukten samt situationen mellan controllern som producent och ekonomichefen som mottagare i de tre undersökta företagen.
DEN MUNTLIGA KOMMUNIKATIONEN PĂ SPANSKA I DET SVENSKA KLASSRUMMET
Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa. Dessutom anvÀnds det muntligt mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.
En sekulariserad förskola? En kvalitativ intervjustudie
Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.
Svarta ögon och lÄnga naglar : hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt
I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt, vilka attribut som Dinsey anvÀnder sig av för att visa att nÄgon Àr ond. Observationerna utförs pÄ 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis fÀrgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns Äterkommande visuella utmÀrkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klÀdval och fÀrger som skaparna av Disney anvÀnder sig av för att portrÀttera en ond karaktÀr och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram sÀrskilda fysiska attribut som onda Àr att mÀnniskor som i realitet ser ut sÄ kan sÀrbehandlas negativt..
Stridsledningssystem Bataljon (SLB) i nationell konflikt : en systemutvÀrdering
Idag anvÀnder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlÀtta ledning pÄ stridsfÀltet. NÄgra av dessa system Àr idag utvecklade för internationella insatser mot en lÄgteknologisk motstÄndare, men vad skulle hÀnda i en nationell konflikt mot en högteknologisk motstÄndare? I denna uppsats utvÀrderas SLB utifrÄn ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militÀra nyttan med systemet.Studien bygger pÄ för och nackdelar med SLB utifrÄn Försvarsmaktens sex grundlÀggande förmÄgor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar Àr vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motstÄndare..
SjÀlvkÀnslans diskurs i media, vÀgen till lycka eller ett stressmoment?
AbstractVi har undersökt sjÀlvkÀnslans bakomliggande diskurs i artiklar frÄn dags- och populÀrpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet sjÀlvkÀnsla gentemot andra samhÀlleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet sjÀlvkÀnsla skildras i media och hur det kan pÄverka vÄr identitet, och vÄrt beteende i dagens individuella samhÀlle. Vi har ocksÄ stÀllt oss frÄgan om medias fokusering pÄ begreppet sjÀlvkÀnsla enbart Àr positiv eller om den kan fÄ negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om sjÀlvkÀnsla, upptÀckte vi att mÄnga skildrade sjÀlvkÀnsla som en lösning pÄ mÄnga av dagens sociala problem sÄ som stress, utbrÀnning och problematiska förhÄllanden mÀnniskor emellan.
ATK : Ăgaransvar
Första försöket med trafiksÀkerhetskamera i Sverige genomfördes 1989-1992 och senare gjordes försök pÄ 14 strÀckor mellan 2001 och 2002. Fram till 2007 skall 700 nya kameror sÀttas upp. Dessa skickar informationen direkt via kabel till Kiruna istÀllet för att Polisen tar ur kamerorna och dÀrefter behandlar informationen som var fallet med de gamla kameraskÄpen. Ansvaret för övertrÀdelsen som registreras i kamerorna bygger pÄ att föraren kan identifieras och dÀrefter bötfÀllas. Det finns problem med detta system dÄ det finns personer som undandrar sig lagföring genom att dölja sitt ansikte eller köra nÄgon annans bil ex.
AnvÀndarmedverkans betydelse vid kravinsamling
Litteraturen föresprÄkar hur viktigt det Àr att involvera anvÀndarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt nÀr kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krÀvs dock att anvÀndare och systemutvecklare samarbetar pÄ ett bra sÀtt och förstÄr varandra.Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förstÄelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och TimrÄ kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. UtifrÄn detta Àr mÄlet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som stÀllts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt Àr uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att fÄ en förstÄelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a.
Fest pÄ gÄng? : En studie om Eventmarknadsföring
Ăldreomsorgen stĂ„r inför stĂ€ndiga förĂ€ndringar och i dagslĂ€get neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara pĂ„ personalens innovativa förmĂ„ga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara bĂ„de bra och dĂ„ligt. Klimatet kan Ă€ven prĂ€glas av om idĂ©er kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den hĂ€r studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i Ă€ldreomsorgen.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.
En kvalitativ studie i anvÀndarcentrerad webbdesign
Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att genom kvalitativa undersökningar ta reda pÄ hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa anvÀndarcentrerade webbplatser. MÄlet var att ta fram en grund för huranvÀndarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund Àr tÀnkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa anvÀndarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa anvÀndarcentrerad webbdesign Àr att involvera anvÀndarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom anvÀndartester och intervjuer med representanter för mÄlgruppen. Vi harkommit fram till att graden av anvÀndbarhet spelar stor roll för hur mÄlgruppen uppfattar webbplatsen som sÄdan,men ocksÄ vilken uppfattning de fÄr om företaget bakom..
Elevens upplevelse i fokus : Gymnasieelevers tankar kring skriftlig lÀrarrespons i svenska
Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lÀrarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas sjÀlvbild och fortsatta skrivutveckling. För att fÄ sÄ bred bild som möjligt av fenomenet anvÀnde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever pÄ gymnasiet med en spridning frÄn första till tredje Äret. Jag fann att eleverna vill ha respons pÄ sina texter. De lyfte fram den lÀrande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.
Kommunikation och pÄverkan i introduktionen för flyktingar
Studien utgÄr ifrÄn olika faktorer som kan pÄverka hÀlsan positivt eller negativt, dessa faktorer benÀmns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrÄn en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn pÄ ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet Àr att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda pÄ hur en flyktingsamordnare försöker pÄverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som anvÀnds och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har tvÄ intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.