Together with Hälsoteknikalliansen the project team recognized the need to improve availability in the staircase environments. This is a difficult environment, especially for our elderly. The staircase leading to and from apartments is such a major obstacle that many people do not dare to go into the staircase leading to their front door. The market study that the project team conducted showed that many were in need of a living support, often a relative, who helped and supported them when they went into these stairs. It also appeared that these people manage everyday life just fine, but they suffer the problems that stairs to and from their apartment causes.

The study investigated pensioners? forming of identity during the ageing process and the correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it will help study counsellors to approach pensioners? in a norm critic way.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Kronisk hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsättning. Ibland är förståelsen i vården liten för den äldre patientens förändrade livssituation då den ofta ses som en del av ett naturligt åldrande. Syftet är att beskriva den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie där materialet består av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed där sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram relevanta artiklar.

AimThe aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad.  BackgroundIn this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy MethodTo collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents. ResultThe respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system. ConclusionBased on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa.

This study aimed to investigate written and oral narrative in adults. The participants consisted of 30 subjects aged 32-79 years. They produced one picture elicited and one free narrative, both written and orally. The written narratives were recorded in a keystroke logging program and the oral narratives were transcribed orthographically. Data from all the narratives were analyzed according to: number of words, words/minute, active writing time, total process time, number of characters and number of characters in the final text.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas.

In the beginning of the nineties there was a change in how the voluntary sector was perceived, and the significance of their work became reevaluated and more acknowledged. As a result, this sector gained a new and higher interest. The changes and downsizing in the welfare state with economic crises, due to political cutback, made the politicians look fore new solutions. One solution is to encourage cooperation between the public sector and the voluntary sector in order to handle the different needs of individuals.Uppsala community and the voluntary sector are working closely together within a project called ?God Livsmiljö?.

The purpose of this thesis is to evaluate the extent of the civil rights political participation on a municipality level. The starting-point is the participatory democratic theory. I have chosen to make a case study of the extent of participation among KPR ? the board of the pensioners in the municipality of Skara. KPR is represented by fourteen members from the seven existing associations for pensioners.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna.