This explorative study focuses on young, university attending males (22-27 years) and their understanding and pratice of the classic tail coat. It is based on five qvalitatively interpreted interwievs with a total of six participants, and through open questions regarding individuality and identicalness, limits and possibilities and inclusion and exclusion, a masculininty of a less contemporary hue takes shape. These conversations have revealed the tail coats potential of respresenting a male stereotype that can set a foundational and minimal standard for inclusion. Above this layer these males can then manifest and negotiate their masculine position in a homosocial hierarchy which decides the amount of passage, privilieges and confirmation of self- worth received for the wearer. These negotiation is performed by value bearing symbols (such as medallions, cordons and the like) allowed by the wearer and by the actions that systematically ensure that the lines of the tail coat are watched and unbroken.

Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i Frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson).