ProblemomrÄde: Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade. Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr skrivna om Àndringarna. Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frÄgestÀllningar: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av versionshanteringssystem? Och vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer? ? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som har utfört pÄ Security Qube System, SQS, i SkellefteÄ. Med filosofin att tjuven aldrig ska belönas konstruerar och tillverkar SQS vÀrdetransportvÀskor med ett patenterat skalskydd. VÀskorna Àr designade för transport och lagring av sedlar, lösa eller packade i plastpÄsar, samt ATM kassetter. Deras problem Àr att vÀskorna blir tunga, svÄrhanterliga och har otydliga grÀnssnitt. Uppgiften har varit att utveckla en vÀrdetransportvÀska, Àmnad för en ATM kassett, med avseende pÄ design, funktion och anvÀndarvÀnlighet.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda vÄtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jÀmförts över tid med avseende pÄ avskiljning av kvÀve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka vÄtmarkernas lÄngsiktiga funktion, skötselÄtgÀrder och relaterade kostnader. VÄtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika lÀnge, mellan 7 och 17 Är, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive vÄtmark anvÀndes som grund för studien. Resultaten visade att vÄtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan nÄgon tendens till en försÀmrad funktion över tid. VÄtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·Är) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·Är), berÀknat som ett medelvÀrde per anlÀggning.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda vÄtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jÀmförts över tid med avseende pÄ avskiljning av kvÀve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka vÄtmarkernas lÄngsiktiga funktion, skötselÄtgÀrder och relaterade kostnader. VÄtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika lÀnge, mellan 7 och 17 Är, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive vÄtmark anvÀndes som grund för studien. Resultaten visade att vÄtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan nÄgon tendens till en försÀmrad funktion över tid. VÄtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·Är) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·Är), berÀknat som ett medelvÀrde per anlÀggning.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad det kan finnas för orsaker till att spela ett av vÀrldens störta MMORPG-spel, World of Warcraft. Förutom detta Àr uppsatsens mÄl att Àven granska vad det kan finnas för positiva och negativa effekter med spelandet samt utifrÄn Henry Jenkins kunskapsgemenskap se om de kan appliceras pÄ spelets guilder.TEORETISKT PERSPEKTIV: Det teoretiska perspektivet, vilket har anvÀnds i denna uppsats, Àr Henry Jenkins moderna form av kunskapsgemenskap. En kunskapsgemenskap Àr en gemenskap dÀr man med hjÀlp av varandras individuella expertis tillsammans kan nÄ gemensamma mÄl. Det skrivs Àven om elitistiska kunskapsgemenskaper, vilka Àr en utveckling av kunskapsgemenskaper. Skillnaden mellan de tvÄ typerna ligger i att de elitistiska grundar sig i tidigare meriter istÀllet för engagemang.

Det övergripande syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur Aspergers syndrom diskuteras av personer som sjÀlva har Aspergers pÄ ett internetcommunity riktat till gruppen. Undersökningens primÀra frÄgestÀllning Àr vilka teman som dominerar communitymedlemmarnas diskussion av Aspergers. Med dominerande teman avses de mönster som framtrÀder tydligast i hur Aspergers skildras, vad man diskuterar och vilka frÄgor som Àr mest angelÀgna för communitymedlemmarna i det studerade materialet. Av speciellt intresse Àr hur medlemmarna relaterar Aspergers, och sig sjÀlva, till omvÀrlden. Studiens teoretiska grund Àr socialpsykologisk, och grundar sig pÄ ett urval av begrepp och perspektiv ur den större mer sociologiska delen av socialpsykologin: nÀrmare bestÀmt symbolisk interaktionism och stigmatiseringstanken.

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet kÀnna gemenskap med andra muslimer. Att förena tvÄ kulturer Àr inte alltid enkelt och hÀr kan svenska islamiska webbsidor vara till hjÀlp. I studien undersöks fem sÄdana webbplatser utifrÄn innehÄll och utseende genom observationer och textanalyser. InnehÄllet pÄ sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att vÀxa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att trÀffa likasinnade som Àr karaktÀristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna frÀmst tillhandahÄller information om islam pÄ olika sÀtt men att interaktivitet inte frÀmjas..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver nÀrhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att fÄ ett fungerande arbetsklimat. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjÀlp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det Àr en svÄr balansgÄng i att ingÄ i gemenskapen pÄ företaget men ÀndÄ hÄlla en viss distans till sina medarbetare.

PÄ lÀkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som Àr tÀnkt att ge en delad, sÀker arbetsplats pÄ Internet sÄ att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera anvÀndare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgÀnglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som pÄverkar hur nöjda anvÀndare Àr med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillÀmpas pÄ domÀnen CSCW-system. De metoder som anvÀnts Àr en större enkÀtundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnÄtts under arbetets gÄng.Ett av de största problemen Àr att eRoom inte anvÀnds till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. IstÀllet anvÀnds det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nÀra varandra och har andra sÀtt att kommunicera och samarbeta.

Jag har alltid fascinerats av kaffekannan i silver, hur tydlig den Àr i sin form och hur den bÀr pÄ en tradition inom anvÀndandet sÄvÀl som utförandet. Det finns en tyst överenskommelse hur en kaffekanna ser ut och hur vi betraktar föremÄl med en tydlig funktion.Ur silversmedens synvinkel fungerar kaffekannan nÀstan som en ikon. Detta Àr nÄgot som hÄller pÄ att försvinna i och med att kaffekannan i silver inte anvÀnds pÄ samma sÀtt i dag som den gjorde förr..

Sjuksköterskor ifrÄgasÀtter ibland sin nÀrvaro under ronden och för motivation krÀvs förstÄelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vÄrdutveckling saknar den erkÀnnande som ett viktigt forskningsomrÄde. Syftet var att studera ronden som företeelse pÄ sjukhus. En litteraturstudie grundad pÄ 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde pÄ rutin, aldrig stÀlldes in samt innehade frÀmst tre funktioner: planering och utvÀrdering av patientvÄrden, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje Är av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten dÄ livsvÀrlden förÀndras och ett lidande uppstÄr. Lidandet beskrivs som en ofrÄnkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vÄrdlidande, som bör undvikas.

LÀxan Àr ett omdebatterat fenomen med bÄde anhÀngare och motstÄndare. Oavsett debattens riktning figurerar lÀxan i skolan, nÄgot de flesta lÀrare behandlar. Grundat i detta vÀcks frÄgan om vilka motiv lÀrare i Ärskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge lÀxor.Studiens syfte var att studera och jÀmföra vilka motiv lÀrare i Ärskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge lÀxor. FrÄgestÀllningar som anvÀndes var vilka uppfattningar lÀrare har om lÀxor och dess funktion, i vilket syfte lÀxor ges samt vilka faktorer som pÄverkar lÀxgivandet i olika Ärskurser?Studien utgick frÄn en kvalitativ intervjumetod, dÀr man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.