: I dagens samhĂ€lle upplever konsumenter ofta att det Ă€r en djungel av information men att den trots det i vissa fall Ă€r bristfĂ€llig. Är det konsumentens uppgift att hĂ€mta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och anvĂ€nds idag mer textilier Ă€n nĂ„gonsin vilket har en stor pĂ„verkan pĂ„ samhĂ€llet dĂ„ tillverkning sker i flera steg och kemikalier Ă€r inblandade i mĂ„nga processer. Kemikalier tillsĂ€tts för allt fler Ă€ndamĂ„l bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. DessvĂ€rre kan anvĂ€ndningen innebĂ€ra allvarliga risker för mĂ€nniskors hĂ€lsa och miljö.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad inblick i hur instrumentallÀrare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleÄlder. Forskning tyder pÄ att elever vÀljer bort musikteori som Àmne pÄ grund av bristande intresse. För att fÄ en bild av i vilken mÄn instrumentallÀrare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklÀrarstudenter. Jag gjorde ocksÄ djupintervjuer med fyra instrumentallÀrare som pÄ ett aktivt sÀtt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt i studien har jag anvÀnt mig av teorier om lÀrande.I resultatet visas tvÄ olika arbetssÀtt över hur musikteori kan lÀras.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka, beskriva och analysera kring hur vida det finns ett bra substitut till bomull. Undersökningen kommer att belysa hur marknaden ser ut i dag och vilka material som anvÀnds. Vidare utreds parametrarna funktion, kundnytta och hÄllbarhet, som kan komma att spela roll i valet av material för producenter av yrkesklÀder. I dagslÀget finns det inget solklart val av material som skulle kunna mÀta sig med bomullen gÀllande de parametrarna som uppsatsen tar upp. Vad man vÀljer att anvÀnda istÀllet för bomull beror mycket pÄ hur företagen vÀljer att fokusera gÀllande just funktion, kundnytta och hÄllbarhet.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Webbloggens aktualisering i medielandskapet har inspirerat oss till denna uppsats vilken behandlar detta nya fenomen. FrÀmst riktas uppsatsens fokus mot att studera hur webbloggens potential kan anvÀndas som komplement till andra kanaler som anvÀnds för nyhetsförmedling och debatt i det offentliga rummet. Vidare önskar vi finna svaret pÄ om nÄgon demokratisk funktion för webbloggen existerar? Kan webbloggen som kommunikationskanal bidra till att skapa en deliberativ demokrati genom att inbjuda till dialog i offentligheten. Kan den information som publiceras komplettera den traditionella nyhetsförmedlingen?Till grund ligger en kvalitativ studie som bygger pÄ fÀltstudier pÄ sex bloggande journalister och deras webbloggar.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda vÄtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jÀmförts över tid med avseende pÄ avskiljning av kvÀve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka vÄtmarkernas lÄngsiktiga funktion, skötselÄtgÀrder och relaterade kostnader. VÄtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika lÀnge, mellan 7 och 17 Är, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive vÄtmark anvÀndes som grund för studien. Resultaten visade att vÄtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan nÄgon tendens till en försÀmrad funktion över tid. VÄtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·Är) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·Är), berÀknat som ett medelvÀrde per anlÀggning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Hur ska sprÄklÀraren anvÀnda förstasprÄket i undervisningen i andrasprÄk? En lÀnge dominerande syn var att bruket av förstasprÄket skulle minimeras och andrasprÄket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det Àr ocksÄ en syn som Äterspeglas i rÄdande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna sprÄk i allt vÀsentligt ska bedrivas pÄ andrasprÄket. Eftersom den nya skolan dock ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgÀngliggöra aktuell vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstasprÄkets funktion i klassrummet. DÀrför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Modedieter Àr nÄgonting som kommer och gÄr i Sverige och den senaste populÀrdieten Àr 5:2-dieten. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien Àr baserad pÄ en tvÀrsnittsdesign och som metod har en enkÀtundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkÀten Àr 150 personer varav 121 Àr kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika lÀnge, alltifrÄn 3 veckor upp till mer Àn 6 mÄnader.

AbstraktDen har undersökningen handlar om förĂ€ndringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. FörĂ€ndringsagentens funktion kan pĂ„ ett övergripande sĂ€tt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva pĂ„ förskolor och skolors förbĂ€ttringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vĂ€nder mig till pedagoger som i nĂ„gon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv.Forskning har visat att det varit svĂ„rt för en ensam rektor att fĂ„ till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre mĂ„luppfyllelse och en högre kvalitet pĂ„ elevens lĂ€rande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrĂ€ttat sĂ€rskilda tjĂ€nster för att stĂ€rka det pedagogiska ledarskapet. MĂ„lsĂ€ttning med de nya tjĂ€nsterna Ă€r sĂ„ledes att förstĂ€rka upp verksamheternas utvecklingsorganisation.2009 pĂ„börjades ett treĂ„rigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, JĂ€rfĂ€lla och ÅrjĂ€ng.  Min studie ingĂ„r som en del av denna mer omfattande undersökning.

Varje Är upptÀcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebÀr att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att fÄ diagnosen cancer innebÀr ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet Àr av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlÀgga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och sjÀlvhjÀlpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden Àr en litteraturstudie utförd pÄ tio kvalitativa artiklar.

Förtroende Àr ett mÄngfacetterat begrepp och har mÄnga referensramar. Det gÄr att skilja pÄförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision Àr inte bara en granskningsprocess, utan en mÀnskligaktivitet som ska bygga pÄ samspel med anvÀndare av redovisnings information, dÀrmed blirrevisionen en etisk handling som mÄste bygga pÄ förtroende. För att erhÄlla förtroende mÄsterevisorn bemöta de förvÀntningar som finns pÄ dem idag. NÀringslivets utveckling samtförÀndringar i omvÀrlden har skapat behov av utveckling och förÀndring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förvÀntningar frÄn nya intressegrupper och samhÀllet i stort.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.