Internet är för många en självklarhet, men för andra är det ett helt outforskat område. Fenomenet som kallas den digitala skiljelinjen innebär att det finns stora skillnader av kunskap och infrastruktur kring internet mellan olika regioner i världen. Att hela världen inte kan ta del av de möjligheter internet bidrar med är problematiskt på flera sätt, inte minst att webben, som är ett otroligt verktyg för att sprida kunskap som inte finns tillgänglig i samma grad överallt. Finns det någonting webbutvecklare kan göra för att trotsa den digitala skiljelinjen och leverera en stabil och användbar upplevelse? Detta kandidatarbete undersöker vad som kan göras för att lösa många av de svårigheter som den digitala skiljelinjen innebär för en webbapplikation.

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och länder att positionera sig i kampen om presumtiva invånare och investerare. För att konkurrera måste platsens fördelar lyftas fram för målgruppen och det är av största vikt att finnas där målgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer än hälften av Sveriges befolkning använder det sociala mediet Facebook och i november 2012 använder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en självklarhet att använda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man på bästa sätt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina målgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida andelen kvinnor i fattiga länders parlament inverkar på landets ekonomiska tillväxt och om detta skiljer sig åt beroende på var i världen länderna är placerade. En ekonometrisk analys baserad på paneldata gjordes. Datan omfattade 66 länder mellan åren 1997 och 2013. Resultatet visade inget signifikant samband mellan andel kvinnor i parlamentet och ekonomisk tillväxt. Undantag från detta sågs dock i Latinamerika och Karibien där ett positivt samband fanns.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld.

AbstractThe purpose of this study is to explore how prison officers in Sweden manage their feelings in remand prisons versus inmates and colleagues. Due to changes in the prison officers occupational role and work environment we found it profoundly interesting to study how prison officers perceive and reflect on their emotion management, that relates to the work they perform. The prison officers occupational role includes tasks that corresponds with security work and rehabilitative labor towards inmates, this tend to create a complexity as the occupational role consists of contradictive tasks. They need to uphold safety by physical means simultaneously as they need to become more intimate with inmates to accomplish the rehabilitative tasks. The study proceeds with a qualitative inquiry with six interviews from three different remand prisons around Sweden.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgår ifrån frågan vilka motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmärktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jämförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgångspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmärkelse från resultatet. Resultat för motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att främsta motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner.

Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehåller operativsystem där det tillåts mängder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för så kallade Nomadic Devices. En telefon som mer är tänkt att fungera som någon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program än man tidigare sett för mobiltelefoner.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.

Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ryssladsspecifik räntevolatilitet smittar av sig på de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 är contagion ett av det mest debatterade ämnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat på en bivariat GARCH-modell där han undersökte om volatilitet i den korta räntan sprids från Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums räntevolatilitet är påverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgång till långa tidsserier för emerging markets kan jag inte påvisa någon volatilitetsspridning.