Sök:

Sökresultat:

112 Uppsatser om Främre fasad - Sida 8 av 8

Sammansatta regelkonstruktioner av trÀ: utvÀrdering av berÀkningsmodeller genom laboratorieförsök

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende pĂ„ nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvĂ€rden om 130 kWh/mÂČ/Ă„r i norr respektive 110 kWh/mÂČ/Ă„r i söder för enbostadshus, tvĂ„bostadshus och flerbostadshus. I trĂ€hus Ă€r det av betydelse att minska köldbryggor i vĂ€ggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. VĂ€ggar i trĂ€hus Ă€r normalt uppbyggda av trĂ€reglar som stĂ„r för vĂ€ggens bĂ€rande kapacitet men samtidigt Ă€ven fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan Ă€r att utforma vĂ€ggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

Brandskyddsinventering av Àldre trÀhusbebyggelse i StrÀngnÀs: en redovisning av resultat och ÄtgÀrdsförslag över omrÄdet Kvarnbacken

I StrÀngnÀs stadskÀrna finns kvarter med mycket gammal trÀhusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden Är 1871 och som nu utgör ett stort kulturvÀrde samt Àr ett unikt kÀnnetecken för staden. I dessa gamla omrÄden prÀglas stadsbilden av tÀt bebyggelse, trÄnga grÀnder och lÀttantÀndliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lÀtt för en brand att sprida sig frÄn byggnad till byggnad och frÄn kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehÄller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av omrÄdet Kvarnbacken, i StrÀngnÀs innerstad. Inventeringen Àr utförd med hjÀlp av ett inventeringsverktyg kallat ?BrandskyddsvÀrdering av kulturbyggnader? (BSV-k).

Modellering av byggnaders skyddskoefficienter vid utslÀpp av radioaktiva Àmnen

I hÀndelse av ett radioaktivt utslÀpp Àr det viktigt att ha bra beredskap med skyddsÄtgÀrder som bidrarmed det bÀsta skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utslÀpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser Ànnu inte hunnit deponerats pÄ mark, imoln och sÄ vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt lÄngsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlÄng tid detta tar Àr viktig information för att avgöra om befolkningen Àr tillrÀckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap frÄn befintlig litteratur samtmodellering anvÀnts för att beskriva generella förhÄllanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan

KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Miljöbelastning vid förtida utbyte av enstegstÀtad putsfasad : Orsakad av fuktskador

NÀr en konstruktion blir fuktskadad pÄverkas de ingÄende materialen pÄ olika sÀtt och i vissa fall uppstÄr sÄ kallad mikrobiell tillvÀxt som kan pÄverka mÀnniskans hÀlsa. Det finns studier om hur mÀnniskor reagerar pÄ sÄdan mikrobiell tillvÀxt, hur materialen pÄverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns Àr hur miljön pÄverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.UtifrÄn ovan nÀmnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsÀkerhetsprojektera rÀtt utifrÄn ett miljöperspektiv, och att fÄ faktiska siffror pÄ hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten Àr avgrÀnsad till en putsad enstegstÀtad regelvÀgg som Àr uppbyggd enligt följande: utvÀndig puts, putsbÀrare av EPS, vindskyddsskiva, trÀreglar med mellanliggande vÀrmeisolering, luft- och ÄngspÀrr och invÀndig skiva. MiljöpÄverkan har berÀknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. KoldioxidutslÀppen för de ingÄende materialen har i största möjliga mÄn beaktats och berÀknats utifrÄn rÄvaruutvinning, transport av rÄmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.

Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner

Elementbyggnad medför ofta problem, dels pÄ grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstÄ fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstÄr dÄ kollaps av en enskild bÀrverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillrÀcklig förmÄga att motstÄ detta förlopp benÀmns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslÀra vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att mÄnga byggnader uppförda med prefabricerade betongelement frÄn miljonprogrammet inte uppnÄr tillrÀcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras pÄ Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet Àr utformad pÄ ett sÄdant sÀtt att tillrÀcklig robusthet uppnÄs.

Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hÄllbar utveckling

Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.

<- FöregÄende sida