Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

BAKGRUND Kattens trombocyter har egenskaper som gör att dagens automatiska och manuella hematologianalyser ofta ger falskt låg trombocyträkning (pseudotrombocytopeni). Trombocyträkningen (PLT) riskerar att bli missvisande låg på grund av att trombocyterna hos katter kan vara mycket större än trombocyterna hos övriga arter, samt för att katters trombocyter in vitro ofta är så lättaktiverade att aggregat bildas. En del av de största trombocyterna räknas inte av de automatiska hematologiinstrumenten (framför allt impedanstyper) och trombocytaggregat medför att trombocyterna blir ojämnt fördelade i blodprovet. Vid sant låga trombocytvärden kan livshotande blödningar uppstå och det är därför viktigt att kunna skilja katter med sann trombocytopeni från katter med falsk trombocytopeni. Trombocytaggregering har effektivt förhindrats med prostaglandin E1. Prostaglandin E1 är dock mycket instabilt i rumstemperatur, vilket medför att effekten lätt kan utebli vid felhantering. Nyligen presenterade en studie analogen iloprost.

Traditionellt sett har vägsektorn främst använt jungfruliga resurser som konstruktionsmaterial. Intresset för alternativa material ökar dock och detta leder till att det blir allt vanligare att restprodukter används som konstruktionsmaterial.´ I dag saknas det enhetliga modeller, med allmän acceptans, för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktionsmaterial i vägbyggnad. Detta innebär att det i varje enskilt fall tas fram ett bedömningsunderlag som anses vara lämpligt. För att bedöma ett materials lämplighet bör ett faktaunderlag inom en rad olika aspekter samlas in. De aspekter som kan vara aktuella kan delas in i Användning och Omgivning.

En ökad miljömedvetenhet om att hushålla med dagens resurser, präglas av en hållbar stadsplanering. En del i den hållbara stadsutvecklingen leder till förtätning av städerna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hålla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att få flerfunktionella städer. När städer växer och förtätas omvandlas naturlig grönska till hårdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och växt- och djurarter trängs undan. En hållbar stadsutveckling kräver mer klimatforskning för att förbättra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstäder på grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bättre hantering av dagvatten.

En ökad miljömedvetenhet om att hushålla med dagens resurser, präglas av en hållbar stadsplanering. En del i den hållbara stadsutvecklingen leder till förtätning av städerna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hålla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att få flerfunktionella städer. När städer växer och förtätas omvandlas naturlig grönska till hårdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och växt- och djurarter trängs undan. En hållbar stadsutveckling kräver mer klimatforskning för att förbättra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstäder på grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bättre hantering av dagvatten. En hållbar stad måste vara både tät och grön.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt projekt för en kommun men också för att det involverar flera intressanta frågor. Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället och det finns få saker som så effektivt återställer mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. Värdet av parker och grönområden i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka denna utveckling är att kombinera parker med andra nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler människor idagbor i tätorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, ångest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förväntas mental ohälsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela världen år 2020, oavsett kön ochålder. När städer växer sker det ofta på bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftatyngre än de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hållbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet är därför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hälsa och stress. Syftet ärockså att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hållbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för återhämtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillåterhämtning.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.