The subject of this master thesis concerns the area of change in libraries, with special orientation towards privatisation. Its aim is to investigate how privatisation is portrayed in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet, in order to gain insight into why these portrayals are what they are, and what consequences they might get. Three theoretical viewpoints create the general base of the thesis; first, Fairclough?s critical discourse analysis (CDA) theory on the relations between text and society; second, Audunsson?s theory concerning how change is dealt with in public libraries; and third, a conceptual framework on privatisation consisting of definitions and perspectives of the phenomenon.

Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro..

The aim of this undergraduate thesis was to examine the media?s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough?s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child?s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that ?the fat child? and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students? opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history.

The aim of this Master?s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine concepts related to multiculturalism in Sweden. It aims to look beyond the rhetorical construction of these concepts, in an attempt to clarify the actual purpose of commonly emphasizing the importance of mulicultural library services. Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) as well as theories on ethnicity and intersectionality constitute the theoretical frame. The material consists of selected anthologies, handbooks and articles in Biblioteksbladet from 1974?2014, as well as a small case study.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget i 2005, som utgick från en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förståelse av en betydelseskapande maktkamp där media spelade en av huvudrollerna. . Två övergripande frågeställningar har använts för att uppnå syftet: 1. På vilka sätt bidrar media till bevarande eller förändring av diskurser om feminism och feminister?2.

The purpose of this study was to examine the media?s portrayal of young people that gamble with money. Young in this study refers to people in the age 13 to 30. The following questions were examined: How does the press, in this case three newspapers, portray young people who gamble with money? What discourses in the selected newspapers, regarding young people who gamble with money, are the most prominent?The method used in this study was Faircloughs three dimensional model for critical discourse analysis which was used together with a social constructionist point of view.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga.

Syftet med denna uppsats är att analysera vad som ses som avvikande respektive normalt inom de rådande diskurserna kring polygami samt synliggöra maktordningarna inom dessa diskurser. Uppsatsen bygger på en diskursanalys med poststrukturalistiska och queerteoretiska perspektiv som förståelseram. Det empiriska materialet utgörs av 42 texter publicerade i storstads- och landsortspress mellan 2013-01-01 och 2013-03-15. Materialet analyserades i tre steg genom en metod inspirerad av Fairclough vilket mynnade ut i tre rådande diskurser och tillhörande motdiskurser. Den första rådande diskursen utgörs av den normala synen på polygami som en ojämställd samlevnadsform som stärker mannens överordning i ett patriarkalt samhälle.

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva.