I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

Den här uppsatsen behandlar ämnet olaglig fildelning på internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundläggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av fildelning och moraliska dilemman som kan uppstå vid denna handling. Teorin som har används beskriver främst handlingsramarna och samhället som fildelarna kan tänkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhällsteorin för att påvisa om de stämmer överränns.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.  Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknikHandledare: Magnus HoppeExaminator: Tomas BackströmAvsnittslärare: Magnus HoppeFörfattare: Hampus SvenbladSyfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas.Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande?Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt.Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen.Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär.Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess..

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Sjukvården har sedan slutet av åttiotalet varit satt under en konstant press för att sänka sina utgifter. Reformer och besparingar har blivit en del av vårdarbetets vardag. I denna uppsats försöker vi skapa oss en bild av hur läkaren, som är vårdens viktigaste aktör, ser på den ?nya? sjukvården.Med stöd i teori har vi sökt svaret hos den enda tillförlitliga källan som finns att tillgå, läkarna själva. Ett antal intervjuer gav oss en bild av hur läkaren ser på sitt arbete och sin roll i sjukvården.

Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare.Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna.

Syfte: Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket. Metod: Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar. Resultat & slutsats: Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.