Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt.Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.

Idrottsvärlden har förändrats de senaste decennierna på grund av den kommersiella utveckling som har skett. Fotboll som är världens största sport och engagerar miljontals av fans runtom i världen. De största klubbarna i världen omsätter miljardbelopp medan de största klubbarna i Sverige (exempel IFK Göteborg och Elfsborg IF) omsätter omkring 100 miljoner vardera.Sportsliga resultat leder i regel till ökade publik och sponsorintäkter vilket i sin tur leder tillbättre ekonomi. När det kommer till fotbollsklubbars sportsliga roll får klubbens tränare en central roll i såväl medgång som motgång. Syftet med uppsatsen är att undersökaelitfotbollstränares fotbollspelarbakgrund och se hur den har haft påverkan på deras karriärsom tränare.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur olika unga kvinnliga Fotbollsspelare upplever att deras självkansla påverkar deras agerande i grupper.Frågeställningarna var:? Vad upplevs främja/hämma självkänslan hos individerna under idrottsaktiviteterna med laget?? Vilket/vilka beteenden upplever deltagarna visar på bra/dålig självkänsla?? Hur påverkas den prestationsbaserade självkänslan av mot- och medgångar samt konflikter som det egna laget kan hamna i?? Hur ser deltagarna på den egna gruppen i förhållande till SIT (Social Identitets Teori) (Tajfel 1974) där individer har en tendens till att nedvärdera andra grupper och skilja den egna gruppen från andra?MetodFör att undersöka detta genomfördes intervjuer med fyra unga damFotbollsspelare från en förortskommun till Stockholm. Intervjuerna genomfördes individuellt med varje individ på en avskild plats som deltagarna själva fått välja. Svaren i intervjuerna analyserades och kategoriserades för att besvara frågeställningarna.ResultatDet framkom att individerna upplever att interaktion med andra tyder på bra självkänsla och att motsatsen, att dra sig undan, visar pa dålig självkänsla. Deltagarna upplevde att de själva påverkade gruppen och att gruppen påverkade dem.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier? Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt.

Den fria rörligheten för arbetstagare på EU:s arbetsmarkand är en fundamental rättighet och den gäller även för Fotbollsspelare. RSTP:s regler om transferfönster, tränings- och utbildningsersättning, solidaritetsersättning, kontraktslängder och förtida uppsägning av anställningsavtal har i uppsatsen analyserats utifrån perspektivet om den fria rörligheten för arbetstagare. Regleringen med två registreringsperioder är begränsande för den svenska elitFotbollsspelaren men ändå homogena och därmed troligen förenliga med Art. 39 EGF. Argument för att stödja ett system med transferfönster är att sporten är säsongsbetonad och att klubbar har behov av att planera inför säsongen.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa Fotbollsspelare i årsredovisningen.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier? Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt.

SyfteSyftet med uppsatsen är att försöka få reda på ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en Fotbollsspelare på pojksidan. Tanken med studien är också att jämföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gällande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, föräldrar, värdering av att vinna i ung ålder, tränarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gällande träningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling.FrågeställningarVad är en optimal miljö för en pojkFotbollsspelare att utvecklas i?Vad är skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad?MetodDetta är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare från Stockholm och tre spelare från Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom ämnena: faciliteter, familj, tränare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgång.ResultatResultaten visade på att alla individer är olika, och att det som hjälper en person att slå igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan.

Svenska fotbollförbundet är numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benämns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). Frågeställningen fokuserar på tjejers tal om sig själva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag använder är Robert W.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.