Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur religionsundervisningen pÄ gymnasienivÄ har utvecklats och förÀndrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehÄllet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mÄl med religionsundervisningen och vad ville samhÀllet uppnÄ genom sitt urval av innehÄllet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra Àr mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas instÀllning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor pÄ vissa frÄgor. Jag anvÀnde mig en enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. 18 elever svarade pÄ enkÀten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Detta examensarbete handlar om hur nÄgra förskollÀrare bemöter flickor respektive pojkar pÄ en förskola i SkÄne, genom ett genusperspektiv. Syftet Àr att visa hur förskollÀrarna pÄ denna förskola tÀnker och agerar nÀr det gÀller kommunikation, relation samt tillsÀgelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det nÄgra skillnader? Hur? För att besvara dessa frÄgor, har jag anvÀnt mig av observationer vid ett antal tillfÀllen samt nÄgra intervjuer. Den teoretiska delen vilar pÄ litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frÄgestÀllningar som anvÀnts i studiens Àr: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhÄller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar Àr relativt stereotypa, nÄgot som pedagogerna förhÄller sig till..

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

VÄrt syfte Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till flickor och pojkar i deras bildskapande och hurkönsroller konstrueras i förskolan. Genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor bör ofta reflekteras iförskolan och vara en grund för den pedagogiska verksamheten. Genom en kvalitativ studievill vi ta reda pÄ eventuella skillnader som fortfarande kan vara ett hinder för pojkar ochflickor i deras personliga utveckling. Genom diskursanalytisk metod koncentrerar vi oss pÄsprÄkets innehÄll och dess betydelse. Eftersom vi Àr bekanta med och har befunnit oss i denmiljö som vi har studerat blir det en fÀltanalytisk studie dÀr kÀrnan handlar om deltagandeobservationer.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

The aim of this essay is to examine how important marketing and networking is for the meeting industry in Stockholm. The meeting industry is one of the most profitable areas of the tourism industry today and a major contributor to economic growth in Sweden. The meeting industry has grown rapidly in Sweden and Stockholm has during the last five years been one of the ten most popular congress cities in the world. This has resulted in that the city has become a strong competitor to other European cities.Stockholm International fairs are for example the largest trade fair organizer in Scandinavia and Stockholm Waterfront Congress Centre is the new arena of opportunity.However the marketing and a broad network is necessary for meeting facilities if their aim is to be successful. Marketing contributes to the meeting facilities establishment and makes it well known for the potential market, while the collaborations and relationships is important for facilitating their work.

VÄr övergripande huvudfrÄga Àr: Vad fÄngar elevers lÀslust? VÄra underfrÄgor Àr: Hur ser flickors och pojkars lÀslust ut? Hur ser flickor och pojkar pÄ lÀseboken i förhÄllande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i Ärskurs tre och utifrÄn vÄrt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla vÄra 12 intervjuade elever har lÀslust eftersom de tycker alla om att lÀsa skönlitterÀra böcker. Vi fann ocksÄ att dÄ de sjÀlv fick vÀlja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att lÀsa. Vidare fann vi att Àven vuxenstödet har betydelse för elevers lÀslust. Vi har fÄtt ut av vÄrt resultat att handlingens betydelse för lÀslusten i den skönlitterÀra boken inte har varit nÄgon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna vÀljer böcker med bÄde flickor och pojkar i medan pojkarna hellre vÀljer böcker med pojkar i.

The project has been done in cooperation with Schenker Åkeri AB in Sweden, Halmstad. Theproject is based on an inspection made by Arbetsmiljöverket, where they found minorshortcomings with distribution of goods for the employees. The project is an investigation ofthe drivers? working environment.Schenker Logistics is one of the world's leading providers of integrated logistics services.Schenker Åkeri AB is a subsidiary to Schenker Logistics and transports 2.4 million tons ofgoods yearly.The project started with a background study to evaluate drivers working environment. Wehave studied goods receptions, the working environment, strain injury and injury mechanisms.Methods used was observations, tests, questionnaire surveys and ergonomic andbiomechanical calculations.One result of the study is a working model, which gives recommendations for the maximumweight a driver should push and pull.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Denna kvalitativa och induktiva studie, dÀr jag har samlat ihop och bearbetat stora mÀngder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori anvÀnds för att förklara och kommentera fyra utvalda hÀndelser och Bronfenbrenner anvÀnds som komplement för att försöka förklara miljöns effekt pÄ beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande nÀr jag har anvÀnt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har Àven gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar pÄ deras teorier..

Förslag pÄ nytt operahus i Stockholm.

Är lĂ€rares bemötande likvĂ€rdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mĂ€ngd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lĂ€rare och elever under matematiklektioner har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ forskningsmetod dĂ€r data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i Ă„rskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelĂ€rare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrĂ„n kategorierna talutrymme, antal frĂ„gor, och antal frĂ„gor som besvarats med, respektive utan, handupprĂ€ckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsĂ€gelser. Syftet med studien var att undersöka om lĂ€rarens bemötande av eleverna pĂ„verkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten frĂ„n studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gĂ€ller talutrymme, antalet besvarade frĂ„gor och uppmĂ€rksamhet frĂ„n lĂ€raren, bĂ„de vad gĂ€ller beröm och tillsĂ€gelser. Resultaten tyder pĂ„ att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlĂ€ngningen tyder pĂ„ att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rĂ„dande genussystem..