NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar frĂ„n de tvĂ„, publikmĂ€ssigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna anvĂ€nder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller anvĂ€nder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och pĂ„ vilket sĂ€tt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning Ă€r intressant för att den Ă€r aktuell och berör ett Ă€mne som det inte skrivits om i nĂ„gon större utstrĂ€ckning..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mÀts genom att undersöka förÀndringar i skattebasen, mÀtt per kapita pÄ kommunnivÄ som följd av att ett idrottslag frÄn kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks Àr fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter Àr de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi vÀljer att inte anvÀnda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag frÄn dessa.

Studie-och yrkesvÀgledning Àr nÄgot som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra vÀl underbyggda framtidsval. Skolans vÀgledningska Àven vara frivillig, vilket innebÀr att det ofta Àr elevernas eget ansvaratt söka upp vÀgledaren för att fÄ prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan Àr en plats dÀr eleverna utökar sin kunskap, men Àven utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsÀtts för stereotyper och könsmÀssiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat pÄ pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvÀgledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar pÄ deras upplevelser av vÀgledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar dÄ den generella upplevelsen Àr att pojkar och flickorsjÀlvmant uppsöker vÀgledning i samma utstÀckning, för att sedan visa attpojkar Àr överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vÀgledare kÀnner sig tvingade att hÀmta in frÀmst pojkar till samtal.

I vÄrt samhÀlle finns det normer som reglerar hur kvinnor och mÀn ska vara. Dessa normer Àr centrala i samhÀllet och detta Àr nÄgot som Àven avspeglar sig i barnens lek pÄ förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. VÄrt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. DÀrför har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön pÄ förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker anvÀnder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi anvÀnt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhÄllande till förskolan och den fria leken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer pÄ en förskola med barn mellan ett och fem Är.

VÀnskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, Àr en viktig del av vÄra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. DÀrför Àr vi övertygade om att vÀnskapens betydelse har en stor inverkan för alla mÀnniskor. Syftet med vÄr studie Àr att bilda oss en större uppfattning och förstÄelse om mÄngfalden i barns vÀnskapsrelationer. VÄrt mÄl Àr att förbÀttra vÄr pedagogiska syn och fÄ en fördjupad kunskap om vÄrt forskningsomrÄde som handlar om Barns vÀnskap. Vi vill ta reda pÄ hur elever uppfattar vÀnner och vÀnskap och hur vÀnskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar.

AimThe aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad.  BackgroundIn this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy MethodTo collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents. ResultThe respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system. ConclusionBased on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent..

Denna uppsats har skrivits under vÄrterminen 2011 och behandlar de riksintressen för kulturmiljövÄrden som finns i Sverige, med en fallstudie som analyserar processerna rörande det omdiskuterade hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för vad kulturmiljöns riksintressen innebÀr, vilket skydd de har och hur dessa pÄverkar omgivningen nÀr förÀndringar sker.Planer pÄ ett centralt belÀget kongresscenter i Stockholm har funnits sedan 1990-talet, men det var Är 2000 som processen drog igÄng pÄ allvar. Flera förslag har tagits fram under Ärens lopp, men ekonomiska besvÀr har satt stopp tvÄ gÄnger om innan Projekt Klara, som var arbetsnamnet för det nu fÀrdigstÀllda Stockholm Waterfront, kom att bli verklighet. Projektet har dock fÄtt utstÄ hÄrd kritik dÄ det frÄn vissa hÄll menas att byggnaderna inkrÀktar pÄ det riksintresse som Stockholms innerstad med DjurgÄrden utgör, och stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har delvis pÄ grund av detta blivit mer aktiv Àn tidigare. Den kanske viktigaste frÄgan har visat sig vara huruvida nybygget utgör en pÄtaglig skada pÄ riksintresset, vilket inte har varit lÀtt att avgöra dÄ det Àr ett subjektivt Àmne. .

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jÀmstÀllt samhÀlle och en vidgad syn pÄ maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste Ären pekat pÄ det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgÄng. Studiens utgÄngspunkt Àr att genus Àr nÄgot konstruerat. Det Àr de egenskaper, attribut och förvÀntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns nÄgot logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete Àr föremÄl för vÄr studie.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för fotbollens komplexitet och att nÀrma sig en modell för hur man pÄ ett mer objektivt sÀtt kan analysera avslut. Vi har anvÀnt oss av videoobservationer pÄ 25 av MFF:s matcher i allsvenskan 2006. Med hjÀlp av tidigare forskning har vi tagit fram ett analysformulÀr för avsluten och ett för hörnorna. Dessa bestÄr av elva respektive tio faktorer som anvÀnds för att beskriva varje avslut respektive hörna. MFF har 341 avslut och gör 42 mÄl. Mer Àn tre fjÀrdedelar av avsluten kommer efter anfall med tre eller fÀrre passningar. Avslutaren anvÀnder sig av ett tillslag i lite mer Àn hÀlften av alla avslut och vid 74 % av mÄlen.

Rapportens huvudsyfte Àr att belysa hur samarbetet mellan polisen och fotbollsklubbarna i StockholmsomrÄdet fungerar i samband med allsvenska fotbollsmatcher, vilken lagstiftning som Àr mest aktuell och om den har nÄgra brister. Intervjuer har genomförts med polis och sÀkerhetsansvariga för respektive fotbollsklubb dÀr de gett sin syn pÄ samarbetet och lagstiftningen. Resultatet av intervjuerna visar pÄ önskemÄl om lagÀndringar eller tillÀgg till redan befintlig lagstiftning bÄde frÄn polis och sÀkerhetsansvariga frÄn klubbarna. Mycket finns att lÀra av lÀnder med stor erfarenhet av supportervÄld och den typ av lagstiftning som finns i exempelvis England. Vad samarbetet betrÀffat inleds det redan innan sÀsongen börjar vid planering av spelschemat och pÄgÄr sÀsongen ut samt avslutas med uppföljning och utvÀrdering..

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ veta hur sexÄringen i tre förskoleklasser ser pÄ kvinnligt och manligt. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:? Anser barnen att det finns sysselsÀttningar beroende pÄ könstillhörighet?? Inom vilka omrÄden anser barnen att kvinnor och mÀn Àr jÀmstÀllda?? Anser barnen att det Àr skillnad pÄ flickor och pojkar?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en kvantitativ strukturerad enkÀt och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt Àr enligt barnen hushÄllssysslor och motsvarande för mannen Àr teknik, underhÄll och fritidsaktiviteter.

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag gÄr i förskolan sÄ har pedagogerna ett stort inflytande pÄ hur barn uppfattar sig sjÀlva och sin omgivning. Med genus som utgÄngspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att pÄverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhÀlle? PÄ en förskola gjordes under tvÄ dagar observationer och vid senare tillfÀllen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska fÄ lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska vÀcka glÀdje och alla barn ska kÀnna att det Àr givande att lÀra sig nya saker. FörskollÀrarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att lÄta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lÀrande. PÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen Àr en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, sprÄk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jÀmföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid pÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen. För att uppnÄ syftet stÀllde vi oss följande frÄgor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmÀrksamhet mellan flickor respektive pojkar under pÄ- och avklÀdning? Hur pÄverkas pÄ- och avklÀdningssituationen av hur pedagogernas förhÄllningssÀtt, vad gÀller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola nÀr det kommer till pedagogernas förhÄllningssÀtt till pÄ- och avklÀdningssituationen? Studien utgick ifrÄn empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes pÄ en centralt belÀgen förskola samt en landbygdsförskola.