Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik.

Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön..

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället..

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering.

Den här studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning på fotbollsgymnasium i VästraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör är en term som betecknar läraren i ämnet fotboll. Studiensstyrande frågeställningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförståelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförståelseoch lärande. Syftet med studien är att utifrån instruktörernas synsätt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlärning av spelförståelse på gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data där sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data är analyseratutifrån teorier om spelförståelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare är en fördelför att bli instruktör senare i tränarskapet. Det är instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförståelse är, hur och varför man tränar det.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?MetodDen empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler.

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka.

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären?MetodStudien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning består i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svårt för många av dem att komma in i det svenska samhället i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att många av de riskerar att hamna utanför samhällets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhället. Det här fenomenet är fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjälpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg åt riksidrottsförbundet (2003).

Studiens syfte är att undersöka orsakerna som invandrarkillar har när de väljer fotboll före andra sporter, samt varför väljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte är att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att få svar på detta använder jag mig av följande frågeställningar:Vilka är orsakerna till att invandrarkillar väljer fotbollen före andra sporter?Varför väljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen någon inverkan för deras integration?För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att få inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhållningssätt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag också några fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och tränare.Resultatet visar att killarna i min studie är integrerade i det svenska samhället, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhället och samtidigt lyckats att behålla sin kultur och värderingar.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.