Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.

Vårt syfte är att belysa hur Fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig själva i förhållande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gängse bilden av fosterbarn påverkar deras självbild. Våra frågeställningar är: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig själv i förhållande till den gängse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig själv i förhållande till konstruktionen av sina familjer?Vi har använt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig själva genom sättet att tala om familj, fosterbarn och sig själva.Vi har i vårt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrån en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna där endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen där man tillhör både sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den föräldralösa familjen där respondenterna inte kände tillhörighet i någon av familjerna och därför konstruerar de sig som utan föräldrar och därmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant är att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.Då respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer två diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de är medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar därför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svårt att förhålla sig till och känna igen sig i den samhälleliga bilden samtidigt som den hela tiden påverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig själva beror på hur de förhåller sig till dels konstruktionen av familj i allmänhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

Familjehemsvård upptar c:a 75% av den dygnsvård som bekostas av socialtjänsten och har en lång tradition i vårt land. Denna studie handlar om hur socialarbetare bedriver arbetet i ?jakten på den goda familjen?. Syftet är att undersöka processen kring rekrytering och utredning av familjehem och de teorier och övriga faktorer som påverkar denna. Frågeställningarna är: 1.