Detta arbete kommer att handla om hur Fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad ivad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi hartittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hursocialen arbetar med Fosterbarn, och deras uppfattning av om Fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi harockså intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få såolika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växtupp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Vårt syfte är att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig själva i förhållande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gängse bilden av Fosterbarn påverkar deras självbild. Våra frågeställningar är: Hur konstruerar Fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett Fosterbarn? Hur konstruerar Fosterbarnet sig själv i förhållande till den gängse bilden av Fosterbarn? Hur konstruerar Fosterbarnet sig själv i förhållande till konstruktionen av sina familjer?Vi har använt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig själva genom sättet att tala om familj, Fosterbarn och sig själva.Vi har i vårt material kommit fram till att de Fosterbarn som vi intervjuat, utifrån en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna där endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen där man tillhör både sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den föräldralösa familjen där respondenterna inte kände tillhörighet i någon av familjerna och därför konstruerar de sig som utan föräldrar och därmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant är att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.Då respondenterna konstruerar Fosterbarn framkommer två diskurser ? de försöker normalisera Fosterbarnet samtidigt som de är medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar därför Fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svårt att förhålla sig till och känna igen sig i den samhälleliga bilden samtidigt som den hela tiden påverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig själva beror på hur de förhåller sig till dels konstruktionen av familj i allmänhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av Fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt Fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina Fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina Fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och mentala tillstånd av skuldkänsla, reflektion och konsekvent tänkande.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska Fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara Fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring Fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data.

Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem..

The purpose of this study is to explore the relations between foster parents and their foster children, what kind of motivation there is behind their involvement in foster children, how they experience the commission and what good parenting mean to them. The study is including eight foster parents. They have experience of both long and short placement of foster children. The results show that all these foster families have at least one child that they have a good relationship with. It is important to know that those children either have spent many years in foster families or arrived to foster families when they were very young or as infants.

The purpose of our study was to investigate whether national adoptions could be an option within the childcare system in Sweden. We wanted to create an understanding of how the professionals agree to this. We have implemented a comprehensive literature review as well as a qualitative study, taking benefit of a phenomenological method of analysis. The result of our study shows that national adoptions cannot replace foster placements but be a good addition to foster homes. Adoption gives the children a more secure and stable life..

Syftet med denna studie är att utifrån familjehemsföräldrars berättelse kunna förståhur de upplever sitt uppdrag som familjehemsförälder, från barnets anländande tilluppdragets avslut. Våra frågeställningar är: Hur ser familjehemsföräldrarna på deemotionella banden till det placerade barnet? Hur uppleverfamiljehemsföräldrarna det när ett uppdrag påbörjas? Hur upplever man tiden somfamiljehemsförälder? Hur upplever familjehemsföräldrarna det när ett uppdragavslutas?Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med familjehemsföräldrar som upplevtbåde ett anländande och en separation med ett eller flera Fosterbarn. Familjehemsföräldrarnasom intervjuades utgjordes av sju kvinnor respektive tre män i åldrarna35-70 år. Kontakten med informanterna togs främst genom familjehemssekreteraremen också genom andra kontakter.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras.

The educational underachievement of children in foster care has been known for a long time. This study aimed to compile and analyze the current knowledge about interventions, intended to improve foster children?s school achievements. The method used was a systematically undertaken narrative review. Despite a comprehensive searching strategy, only ten relevant studies were found, indicating that little has been done to improve the educational outcomes for children in public care.

The purpose of this essay was to examine, from a gender perspective, how biological children in foster families experience the situation of living with foster siblings. The material consists of ten interviews. We searched answers to the questions:1. In what way have the biological childrens relations to parents, biological siblings and foster siblings changed through the placement?2.

Titel: ?Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.? ? En kvalitativ studie av familjehems upplevelser av vårdnadsöverflyttning.Författare: Veronica Lönnäng och Ellen WiklundDenna C - uppsats är en kvalitativ intervjustudie och handlar om hur före detta familjehem upplevt en vårdnadsöverflyttning. Frågeställningarna i uppsatsen är:?Vilka faktorer har påverkat beslutet att ta över vårdnaden??Hur har familjen upplevt vårdnadsöverflyttningen emotionellt, praktiskt, ekonomiskt och rättsligt??Vad tror familjen att vårdnadsöverflyttningen inneburit för barnet när det gäller kontinuitet och trygghet?Studien har genomförts i form av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta före detta familjehem som har tagit över vårdnaden om ett eller flera barn de tidigare varit familjehemsföräldrar för.Studiens resultat visar på att vårdnadsöverflyttningen har varit betydelsefull för föräldrarna och barnen i familjerna. Tryggheten har ökat för barnen och föräldrarna.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

The purpose of this study has been to describe and analyze how former foster children experienced foster care which have been filled with maltreatment and neglect and how this has influenced their adult life when it comes to health, education and relationships. We also wanted to study how the former foster children coped with their placement. Furthermore we wanted to study whether there has been any turningpoints during their growth. Finally we wanted to describe how the former foster children experienced the authorities control. To make the purpose of this study complete we chose to use qualitative interviews with six former foster children as our research method.