Sök:

Sökresultat:

171 Uppsatser om Fossila bränslen - Sida 7 av 12

Mikroalgbaserad biogas - ett raffinerat bidrag till en hÄllbar stadsutveckling

I detta arbete undersöks möjligheterna att anvÀnda mikroalger som rÄvara för produktion av biogas, bÄde genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanlÀggning för hÄllbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. UtgÄngspunkten Àr hÄllbarhet, vilket innebÀr att odlingen av mikroalgerna baseras pÄ befintliga, outnyttjade samhÀllsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutslÀpp Àr exempel pÄ flöden som kan orsaka negativ miljöpÄverkan i form av klimatförÀndringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istÀllet fÄr utgöra nÀrings- och kolkÀllor vid odling av mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istÀllet till att generera hÄllbart producerad energi. NÀr biogasen ersÀtter fossila brÀnslen ökar miljövinsten ytterligare.

SOLENERGI PÅ ALBANO : En förstudie för att implementera solceller pĂ„ omrĂ„det Albano

Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne som Àr relativt outforskat. VÀrldens stÀder vÀxer i och med ökad urbanisering och befolkningstillvÀxt samtidigt som fossila brÀnslen och andra Àndliga resurser sinar. Det innebÀr att sÀttet maten som konsumeras i stÀderna produceras pÄ mÄste förÀndras, stadsodling kan vara en del av denna förÀndring. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hÄllbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mÀtta den ökande befolkningen.

Modellering och analys av sekundÀrvÀrmesystemet pÄ Iggesunds bruk

Iggesund Paperboard AB Àr ett företag inom Holmenkoncernen med verksamhet i Iggesund och Ärligen produceras över 300 000 ton kartong. För att minska anvÀndningen av fossila brÀnslen har företaget investerat i en ny sodapanna vilket har skapat nya förutsÀttningar i fabrikens sekundÀrvÀrmesystem som tar hand om fabrikens spillvÀrme.I detta projekt har möjligheterna att minska vatten- och energianvÀndningen i fabriken analyserats genom att studera fabrikens sekundÀrvÀrmesystem. UtifrÄn ritningar samt information frÄn fabrikens loggsystem skapades en simuleringsmodell med modellverktyget Extendsim. Detta för att analysera hur hetvattenbehovet i sekundÀrvÀrmesystemet kan tÀckas nÀr hetvattenproduktionen minskar frÄn stripperkolonnen. I modellen undersöktes Àven den ökade fjÀrrvÀrmepotentialen i filtratvatten frÄn blekerier och hetvattenöverskott dÄ blekerierna moderniseras i fabriken.

Med brödfödan som drivkraft : En studie om att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv

Av tvÄ anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen Àr de uppmÀrksammade klimatförÀndringarna. FörbrÀnning av fossila brÀnslen anges idag som huvudorsak till vÀxthuseffekten. Den andra mindre uppmÀrksammade orsaken Àr att oljan och naturgasen snart inte rÀcker till för att föda en allt energihungrigare vÀrld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nÄt sin kulmen.

Förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg : En genomgÄng av aktörers syn pÄ förutsÀttningar för en övergÄng

För att uppnÄ ett hÄllbart transportsystem pÄ vÀg krÀvs ÄtgÀrder att bryta dagens beroende av fossila, Àndliga brÀnslen. En övergÄng till alternativa, förnybara drivmedel Àr angelÀget och en uppgift som involverar hela samhÀllet, tar mycket lÄng tid och krÀver hÄrt arbete.Denna studie har som mÄlsÀttning att med hjÀlp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret frÄn brÀnsleframstÀllning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn pÄ möjligheterna till och strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg.Markant i politiska dokument och strategier Àr att de ansatser som gjorts frÀmst behandlat personbilssidan snarare Àn vÀgtransportsektorn som helhet. Oroande Àr ocksÄ avsaknaden av strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom de tunga vÀgtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad mÄlsÀttning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrÄgas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osÀkerhet och ogynnsamma konkurrensförhÄllanden pÄ marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsstÀllande av flera aktörer som istÀllet vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt Àr att ett livscykelperspektiv tillÀmpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gÀllande drivmedel inom Europa.

TrÀplastkompositer ? ett material för framtiden? : en kvalitativ studie om marknadens önskemÄl för att göra trÀplastkompositer till ett mer attraktivt material för framtiden

Minskad efterfrÄgan pÄ traditionella produkter frÄn skogsindustrin kombinerat med ökad efterfrÄgan pÄ icke-fossila material medför att företag inom skogsbranschen alltmer intresserar sig för nya produktsegment. Holmen New Business Development, en forsknings- och utvecklingsavdelning inom företaget Holmen arbetar med att utveckla produkter dÀr trÀ kan ersÀtta traditionella alternativ. En möjlig produkt för avdelningen Àr Wood Plastic Composite (WPC), ett material som bestÄr av en kombination av en plastmatris och ett trÀbaserat fyllnadsmaterial som kan ges olika egenskaper vilka skiljer sig frÄn rena trÀ- och plastmaterial. Syftet med denna studie var att undersöka hur designers och produktutvecklare inom olika svenska branscher ser pÄ anvÀndandet och utvecklingen av WPC inom sina produktomrÄden, bÄde idag och i framtiden. För att undersöka detta har 18 kvalitativa intervjuer genomförts med företag inom möbel-, köks-, fönster-, dörr-, staket- och trallindustrin. Studien visar att ett lÄgt pris, hög bestÀndighet mot till exempel röta, fukt och mögel samt att materialet gÄr att bearbeta pÄ samma sÀtt som trÀ Àr de mest önskvÀrda attributen hos framtida WPC-material. MiljövÀnlighet hos produkten Àr ett attribut som respondenterna tror kommer fÄ större betydelse i framtiden men som kunderna inte Àr beredda att betala för idag.

Livscykelanalys och optimering av isoleringstjocklek för moderna byggnader : - med fokus pÄ kv Limnologen i VÀxjö

Syftet med denna rapport Àr att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus pÄverkar kostnader och energiÄtgÄng för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen pÄ ett pÄgÄende byggprojekt i VÀxjö, kv Limnologen, utförts. Total energiÄtgÄng för isoleringens livscykel har tagits fram frÄn tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets vÀrmebehov har berÀknats mha information frÄn ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiÄtgÄng, koldioxidutslÀpp och ekonomi.

VÄgkraft : Olika möjligheter med vÄgkraft

Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

TryckmÀtningar av olja i momentbegrÀnsande kopplingar

Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

SolvÀrme eller solel för uppvÀrmning för smÄhus?

VÀrlden stÄr idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersÀtta fossila brÀnslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vÄrt klimat frÀmst orsakat av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omstÀllningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. AnvÀndningen av solel har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. AnvÀndningen av solvÀrme har dÀremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste Ären (fÀrre antal installerade solfÄngare Är 2012 jÀmfört med Är 2011) trots att Sverige har ett stort uppvÀrmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jÀmföra olika solbaserade uppvÀrmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.

KlimatpÄverkan frÄn produktion av krukvÀxter : livscykelanalys (LCA) av svenskproducerad julstjÀrna

Den pÄgÄende klimatförÀndringen Àr en stor frÄga som diskuteras vÀrlden över. FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att mÀnniskans tillförsel av vÀxthusgaser till atmosfÀren bidragit till en ökad vÀxthuseffekt och dÀrmed en höjd temperatur pÄ jorden. MÄlsÀttningen Àr att minska utslÀppen och för att göra det mÄste man identifiera var de uppstÄr och i vilken omfattning. Genom att anvÀnda en metod kallad LCA (livscykelanalys) kan man studera en produkt eller tjÀnst med avseende pÄ de utslÀpp av vÀxthusgaser som den ger upphov till under sin livstid. PÄ sÄ sÀtt kan man bedöma hur stor inverkan produkten eller tjÀnsten har pÄ klimatförÀndringen.

Lagring av halm

Allteftersom priserna pÄ de fossila brÀnslena ökar stiger Àven efterfrÄgan pÄ förnyelsebart brÀnsle. ELKV planerar att bygga ett kraftvÀrmeverk som kommer att eldas med flis, returtrÀd, torv och halm. Eldning av halm för vÀrme och el kommer att öka i Sverige. I vÄrt grannland Danmark har man under mÄnga Är anvÀnt sig av halm för att producera vÀrme och el.I detta arbete har olika former av lagringssystem för halm studerats för att försöka komma fram till det effektivaste systemet för ELKV. Tidigare, innan detta arbete presenterats, fanns det mycket lite information om olika kostnader för lagring, sÄ har det varit en av hörnstenarna i detta arbete.Halmen kan lagras pÄ mÄnga olika sÀtt.

VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->