Sök:

Sökresultat:

171 Uppsatser om Fossila bränslen - Sida 10 av 12

Avvattning av fettavskiljarslam

Fettavskiljarslam är ett avfall som uppstår hos restauranger och på platser där matfett och matoljor används. För att förhindra att fettet sätter igen avlopp fångas det upp med en fettavskiljare. Dessa fettavskiljare töms sedan av slambilar som vidare lämnar slammet antingen för mellanlagring eller direkt för rötning och bildandet av biogas. Ragn-­?Sells AB hanterar ungefär 27 000 ton fettavskiljarslam varje år. 6000 ton av dessa placeras i  mellanlagringscistern på  Högbytorp  där  en  settlingprocess får  äga  rum.

Underkambriska böljeslagsmärkens bildningsmiljö : Ett försök att fastställa fossila ripplars avsättningsmiljö med hjälp av recenta sandbottnar

ABSTRACTThe fauna of the Lower Cambrian is far from fully understood, as is the environment of that epoch. Some of the most crucial moments in the history of evolution takes place during this epoch; the Cambrian explosion and the appearance of ecosystems as we know them. That makes it an important period to investigate. Doing so, the Lower Cambrian offers a lot of problems, one of which is that body fossils are seldom preserved. That has often left us with trace fossils to create an image of the Lower Cambrian life, but also some bedrock features such as ripple marks.The main purpose of this work has been to investigate the possibilities of relating the wave lengths and forms of recent wave-generated ripples to fossil ones, and also to evaluate the methods for that kind of comparison.

Analys av skillnader och likheter i EU-länders långsiktiga klimatstrategier

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050.Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle.

Att förstå och vilja - men inte kunna.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Utvärdering av laststyrning av fjärrvärme hos Umeå Energi AB

På intiativ av Umeå Energi AB (UEAB) har det under våren 2011 pågått arbete med att införa, testa och utvärdera Laststyrning av fjärrvärme. Systemet har testats på Bostaden Umeå AB:s (BUAB) lägenhetkomplex på Liljansberget i Umeå. Området stod klart 2008 och inkluderar 709 stycken lägenheter i varierande storlek. Laststyrning som systemet minskar under perioder energitillförseln genom fjärrvärmecentralen för att på så sätt minska totala energitillförseln in till bostadshusen. Det är viktigt att inomhusklimatet inte försämras och därför utförs mätningar och beräkningar på husen samt fjärrvärmecentralerna.

Utveckling i samarbete : lantbrukarsamarbete inom biogasproduktion i Sverige

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Kulturmiljöer i Vrinneviskogen : En kulturgeografisk studie i ett naturreservat

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner.

Hur resonerar mejeriföretag när deras CSR-policy ej är i linje med intressenternas efterfrågan? : En komparativ fallstudie

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) kan definieras på olika sätt men brukar ofta delas in i tre områden: det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagandet. En bransch där miljöfrågan anses vara särskilt relevant är inom förpackningsbranschen. Mjölkförpackningar är ett exempel på förpackningar som används i många svenska hushåll. I Sverige har mjölkförpackningarna tidigare bestått av kartong med en tunn plasthinna på insidan men idag inkluderar de ofta en skruvkork i plast. Detta leder till en större miljöpåverkan då plasten i dessa skruvkorkar utvinns ur fossila råvaror.

Fastighetsägares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrån två tänkbara framtida scenarier

På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

Barrandel och fukthalt i färsk grot från gran i södra Sverige

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

Mätning av metanpotentialen hos slam på Henriksdal och Bromma : Metodutveckling och utvärdering av labutrustningen ?BCS-CH4 Biogas?

I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömål (utökades till 16 under 2005) vilka strävar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nästa generation. Det första miljömålet är ?begränsad klimatpåverkan? och ett av dess delmål är att utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lägre än utsläppen var år 1990. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att byta ut de fossila fordonsbränslena mot förnyelsebara. Inom EU är målsättningen att andelen förnyelsebart bränsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel år 2010 och 20 procent år 2020.

Biooljas egenskaper vid brand och släckning samt släckmedelsalternativ för en första släckningsinsats: en studie med fullskaliga försök

Bioolja blir allt vanligare som ersättning till fossila bränslen vid eldning för värmeproduktion. Då detta är ett relativt nytt fenomen uppkommer även frågor om oljans karaktäristiska beteenden vid brand och vilka släckmetoder som är lämpliga. Karlstads Energi AB (KEAB) eldar med bioolja i två hetvattenpannor. Ett mindre tillbud har inträffat i form av att bioolja läckt ut i isoleringen runt en av pannorna. Oljan värmdes upp till termisk tändpunkt och brann med långvarig glödbrand.

Rökgaskondensering på Ålidhems värmeverk

Umeå Energi har som kundlöfte att bli klimatneutrala till år 2018. En stor del av detta är att minska sin användning av fossila bränslen. Detta kan åstadkommas på en rad olika sätt och man undersöker nu vilka olika möjligheter som finns att möjliggöra detta. Ett sätt är att effektivisera de anläggningar man har och därför vill man undersöka om en rökgaskondensering på Ålidhems värmeverk skulle vara ett bra alternativ.På Ålidhems värmeverk finns ett antal pannor varav två biobränslepannor, P6 och P7, som eldar torrflis respektive returträ. Ingen av dessa har i dagsläget någon rökgaskondensering.

Möjligheter att kontrollera damning från fasta bränslen genom kemisk behandling

Igelsta fjärrvärmeverk producerar med till största delen bio- och returbränslen, värme till cirka200 000 människor i södra Stockholm. Att använda fasta bio- och returbränslen minskar dentotala miljöbelastningen jämfört med fossila bränslen men skapar lokala miljöproblem pågrund av bland annat damning. Damning är ett stort lokalt miljöproblem på Igelstaverket ochorsakar risker för dammexplosioner samt olägenheter i omgivningen.Detta projekt har undersökt möjligheterna att minska damningen från ett urval av de fastabränslen som används på Igelstaverket, genom behandling med dammreduceringskemikaliervid sidan av de mekaniska åtgärderna. Fyra dammreduceringskemikalier valdes ut för att ilabbskala testas på sex av de mest utnyttjade bränslena på Igelstaverket. PiniDust ME som ärett dammbindande medel var den dammreduceringskemikalie som i laborationerna, allmäntvisade bäst effekter med avseende på en direkt minskning av dammet, vid upprepadbehandling samt för varaktighet.I projektet utfördes även test i pilotskala.

Utredning av lämplig laddinfrastruktur för elbilar och laddhybrider i Umeå

Umeå Energi har som kundlöfte att bli klimatneutrala till år 2018. En stor del av detta är att minska sin användning av fossila bränslen. Detta kan åstadkommas på en rad olika sätt och man undersöker nu vilka olika möjligheter som finns att möjliggöra detta. Ett sätt är att effektivisera de anläggningar man har och därför vill man undersöka om en rökgaskondensering på Ålidhems värmeverk skulle vara ett bra alternativ.På Ålidhems värmeverk finns ett antal pannor varav två biobränslepannor, P6 och P7, som eldar torrflis respektive returträ. Ingen av dessa har i dagsläget någon rökgaskondensering.

<- Föregående sida 10 Nästa sida ->