Sök:

Sökresultat:

3367 Uppsatser om Forum för levande historia - Sida 2 av 225

Vem Àr du pÄ Flashback Forum? : En studie av identitetsskapande pÄ ett forum.

With this study we aim to learn more about the process in creating an identity onFlashback Forum. We have observed four members of the forum to find what themesdefine thier way of making an identitity. Besides to our empirical material we foundearlier research that could support our study. The methods we used was qualitativesince we wanted to get a deep understandning for their behaviour. We found thattheese three themes were central: Language, Content and the feeling of beingAnonymous.

Förintelsen i skollitteraturen - en undersökning hur den nazityska utrotningen under andra vÀrldskriget har framstÀllts i svenska lÀroböcker över tid

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra vÀrldskriget framstÀllts i lÀroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀr undersöks Àven hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 pÄverkade framstÀllningen av den nazityska utrotningspolitiken i lÀroböckerna. Vidare stÀlls denna framstÀllning mot framstÀllningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton lÀroböcker undersöks för att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna och hÀr anvÀnds bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framstÀllning och utrymme nÀr det gÀller den nazityska utrotningspolitiken har gÄtt frÄn inget utrymme alls i den första undersökta lÀroboken, till att fÄ en vÀldigt framtrÀdande roll i de senaste Ärens lÀroböcker.

Svenskhet pÄ Flashback forum? : Idealtypsanalys om Svenskhet utifrÄn fyra implicita kulturdefinitioner om svenskhet/svensk kultur pÄ Flashback forum

Swedes and Swedish Culture are controversial political subjects in Sweden. The definitions for Swedish culture are very vague and what is the answer to the question: Who can be called Swedes? It has been debated in Sweden more since Swedish Democrats crossed the four percent threshold necessary for representation in the Swedish parliament. Swedes or Swedish culture on a large internet forum with 2 million visitors per week called Flashback forum is material for this thesis.Flashback forum has currently more than 50 million posts published and has more than 970 000 users. Flashback forum is more and more often mentioned in Swedish media.

Kyrkans textilier : En jÀmförande studie av litteraturen kring kyrkotextiliernas historia, förvaring och vÄrd

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta mÄ ni berÀtta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad nÄgra andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angÄende de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

ELF-EAR, Teknik i Levande Rollspel

VÄrt mÄl Àr att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (Àven kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmÄgor. I den hÀr rapporten visar vi ett exempel pÄ hur detta kan realiseras med hjÀlp av teknik. Vi har inriktat oss pÄ att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel Àr mycket kÀnsligt för störningar frÄn ?vÀrlden utanför?, exempelvis modern teknik och sprÄk.

Representeras ditt yrke? : - en kvantitativ studie om vilka yrken som representeras mest respektive minst i facktidskriften DIK-forum

The aim of our study has been to see how DIK-forum represents the occupational groups that are represented in the frames of the trade journal. We have, to find out the phenomenon, done a content analysis by looking into 18 numbers of DIK-forum from year 2006 and 2007. The 18 strategically chosen journals was enough to give us a statistic result that we later on could generalize over those two years of DIK-forum. Totally there were 818 articles, news items and vacant advertisements that made the central point of this study. By these materials have we studied the representation of the occupational groups to find out if there were any over- and/or under represented groups, and also if the publications of the material were directed to the students or to the occupational groups in these trade journals.In our study the results shows that the trade journal DIK-forum does not represent all the occupational groups at the same level.

Ett harmoniserat forum necessitatis? : En analys av institutet ur ett svenskt och EU-rÀttsligt perspektiv

Bryssel I-förordningens behörighetsregler Àr inte tillÀmpliga pÄ svarande frÄn tredje land. I sÄdana fall hÀnvisar förordningen till nationell rÀtt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende pÄ svarande som har hemvist utanför EU avsevÀrt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka internationellt privat- och processrÀttsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

En bro, tvÄ vÀrldar?

Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska lÀroböcker. Vi undersöker Àven hur bilden av SkÄne gestaltas i svenska och danska lÀroböcker i historia frÄn sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar Àven nÀrmare pÄ hur lÀroböckerna förhÄller sig till gÀllande lÀroplaner. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att den Àldsta svenska och den nyaste danska lÀroboken formulerar ett starkare sÀrskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskÀnsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan tvÄ skilda folk. De Àldre danska lÀroböckerna har en neutral hÄllning till Sveriges historia.

Slöjda för historien? - Levandegöra historieundervisningen

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Skolungdomars intolerans - hur kan attityder förÀndras

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rÄdet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie Àr att undersöka intoleransen bland Ärskurs nio eleverna pÄ min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska Äsikter kan förÀndras genom att besöka ett koncentrationslÀger och trÀffa en före detta lÀgerfÄnge, för att sedan jÀmföra mitt resultat med BrÄ:s Intoleransrapport. Studien grundar sig pÄ enkÀter som har delats ut till Ärskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken pÄ att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, dÄ bÄde andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket.

Vad Àr kommunism : En diskursanalytisk studie av politikers och lÀromedels syn pÄ kommunism

AbstraktThe purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn?t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content.

Skolan som social arena? : En studie om den levande sociala gemenskapen pÄ tvÄ skolor

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

Lukkari : fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

Franska revolutionen i nÄgra lÀroböcker : ur ett genusperspektiv

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.

PopulÀr historia - historiesyn kontra kursplan

Denna uppsats behandlar tidskriften PopulÀr Historia. Tidskriften anvÀnds av mÄnga skolor och jag har sjÀlv anvÀnt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A pÄ gymnasiet. För att fÄ en bra bild av bÄde PopulÀr Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jÀmförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.InnehÄllet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstÄnd med kursplanen utan skiljer sig pÄ mÄnga punkter.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->