Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jämföra de olika argumenten som de två teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om miljöfrågan. Studien fokuserar på vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen, vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för värde och vilka konsekvenser deras ställningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist undersöker studien vad de har för kritik mot samhället, vilken lösning de har för en Fortsatt utveckling av samhället utan att ytterligare skada naturen..

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov..

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek.

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen..

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.     För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården.