Syftet med denna rapport är att återge en del av den verklighet IT-forensikern står inför och vilka utmaningar som hör till denna samt att producera ett övningsmaterial som kan användas när IT-forensiker nyanställs.För att åstadkomma detta brukas en variation av Case-metodik. Mer precist används ett fiktivt brottsfall som grund för ett virtuellt operativsystem. I detta system planteras information som är relevant för utredningen av det påhittade fallet. Övningen i sig består i att eleven, utifrån givna ledtrådar, skall söka rätt på tillräckligt mycket komprometterande data för att kunna stödja en misstanke. Utmaningen är att skapa en miljö som står nära verkligheten.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

We have done a qualitative and quantitative study about math problems on second­ary school students. The study is based on the diagnosis, treatment and training of teachers, about students who have math difficulties. The aim of this work is to obtain teachers ?perceptions about students? diagnosis, treatment / improvement and continuing education for students who have math difficulties. By having interviewed various teachers through surveys we have received answers to their concerns about the diagnosis, treatment and the importance of continuous training of teachers on students? mathematics difficulties.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Vi är två barnskötare som vidareutbildar oss till lärare och vår inriktning är barn i förskoleåldern. Vi har sett att det är obalans mellan könen i förskolan/skolan och har därför gjort en undersökning om jämställdhet i olika förskolor och skolor. I vårt arbete ?Jämställdhet i förskolans och förskoleklassens vardag? belyser vi frågan om vilket utrymme ett jämställdhetsperspektiv får i skolans vardag. Vi vill se om och hur pedagoger planerar och arbetar i verksamheten ur ett könsperspektiv och om pojkar och flickor får samma förutsättningar.

With this empirical essay I want to research how and why pedagogues use music in their preschool activities. Music is important to me and in relation to the new educational plan I have cautions about that the esthetic subjects may be less prioritized than before. The purpose with my study is to find out preschool pedagogues perspective in learning and evolving children?s educational matters through music. I base my literature theories in this study on Vygotskij and Fröbels theoretical perspectives.

Vi vill granska vilka modeller som pedagogerna använder sig av i sin undervisning och vad som avgör vilka eller vilken modell som den enskilda pedagogen skall arbeta med. Vi vill också undersöka om pedagogerna vet vilka teorier som metoden de använder sig av baseras på. Enkätundersökningen är en kvantitativ undersökningsmetod. Vi kommer att presentera vår resultatanalys utifrån områdena läsutvecklingsmodeller, Fortbildning och samarbete kring läsutveckling. Vi har i datorprogrammet SPSS kombinerat olika frågor för att tydliggöra resultatet mellan de olika frågorna.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer Fortbildning inför den reviderade läroplanen..

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av Fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på NO-undervisning i skolans lägre åldrar. I litteraturgenomgången diskuteras faktorer som påverkar lärarens inställning, och forskning kring lärarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehåll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gäller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jämförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena.Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer Fortbildning inför den reviderade läroplanen..