Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Vid Masugn 3, SSAB Tunnplåt AB i Luleå, pågår arbete för att vidareförbättra råjärnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att få en ökad kunskap om tillståndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingår i ett Forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktärisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkärnorna, processdata, koks från forma provtagen genom koksrakning, manuell mätning av racewaydjup och racewaydjupsmätning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, såsom råjärns- och slagganalyser och råjärnstemperatur, för att fastslå om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.

Studien är genomförd inom ramen för ett Forskningsprojekt med titeln ?Evakuering från tåg ? MTO-perspektiv, erfarenhetsåterföring och riskidentifiering?, som genomförts på uppdrag av Banverket. Inom projektet har en datainsamling genomförts hos olika svenska järnvägsföretag från september 2005 till juli 2008. Dessa data har sammanställts och analyserats, och redovisas i denna rapport.Syftet har varit att identifiera och analysera problem- och förbättringsområden genom att samla in data från ett stort antal genomförda evakueringar och från olika datakällor. Materialet syftar därmed till att ge underlag för järnvägsföretag och trafikledning för att förbättra hanteringen av evakueringar, såväl när det gäller säkerhet, som personalens arbetssituation och omhändertagande av resenärer.Frågeställningarna har berört kommunikation, information, resenärers behov av hjälp, utrustning och hjälpmedel, rutiner, personalens utbildning och träning samt hur ombordpersonalen och resenärerna har upplevt evakueringssituationen.Den huvudsakliga datainsamlingen har bestått av enkätdata från ombordpersonal och resenärer.