In November 2008 the National Library of Sweden decidedto switch classification system from SAB to Dewey decimalclassification. SAB had then been the main classificationsystem in the whole of the Swedish library field for 87 years.Included into the decision was not just the nationalbibliography but also the research libraries of Sweden. Thisdecision was in alignment with a West European tendency tochange in favor of the internationally well-spreadclassification system Dewey in order to co-operate more inthe cataloguing process. The purpose of this study takenplace in the autumn and winter of 2013 is to examine howlibrarians involved in the transition feel about what differentways the implementation has affected the research libraryorganizations. We also aim to study the librarians? view onthe involvement of the research libraries into the decision ofthe changeover.

This Master?s thesis examines library courses, a relatively new form of user education. Our focus is on the pedagogical point-of-views reflected in the text in these library courses. The primary purpose of the study is to analyze the pedagogical discourse displayed in the library courses to determine if the perspective is behavioural, cognitive, constructive or socio cultural. We are investigating if the pedagogical discourse differs from course to course, and if so, how are they different? In addition we aim to find out how the pedagogical discourse in the library courses relates to university websites and governmental and legal texts, at the discursive and social practice level.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen & Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture.

Smålands museum, the museum of Småland, is a museum for the county of Kronoberg, a mission given to the museum by the state and county council. The main fields of the museum are the cultural heritage and the history of culture of the region. The museum of Småland is also the Swedish museum of glass. This Master s thesis focuses on the information requirements of the employees at the museum of Småland. Because of the financial status of the museum, the librarian that worked at the museum had to quit about four years ago.

Målet med denna uppsats var att göra en bibliometrisk undersökning av forskningsområdet skogsvetenskap, närmare bestämt publiceringen inom denna. Jag valde att göra en bibliometrisk undersökning inte bara på grund av att jag tycker att det är intressant och jag ville lära mig mer om hur man går tillväga rent praktiskt utan också för att jag tror att det är en viktig kompetens för framtida biblioteksarbete. Ett sådant kunnande kanske främst är viktig om man vill jobba i ett universitets/Forskningsbibliotek men även på folkbibliotek görs ibland mindre bibliometriska undersökningar. Även på företag med egna bibliotek eller informationscenter kan kunnande om bibliometriska metoder vara en viktig kompetens. Undersökningen gjordes genom analyser av material hämtat från Web of Science. Datan jag laddade ner var artiklar publicerade mellan åren 2007 och 2010 och som fanns i Web of Sciencekategorin forestry.

For hundreds of years the scientific journals has been the foremost tool for scholarly communication. Publishing of research results is very important for scientists. Often the research is bound to the university and the research libraries supplies the scientist with all journals needed. The last decades the libraries have seen the costs for subscriptions to journals explode. Commercial publishers often lie behind the mostly unmotivated escalation in price.

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där Forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.