x.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn på och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar på två olika "traditionella" förskolor. Två av förskolorna finns i en storstad, men är belägna i olika delar av staden och en förskola är belägen i ett mindre samhälle. Syftet med arbetet är att fånga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön på deras förskola/avdelning. De frågeställningar som vi har utgått i från under arbetets gång är följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad är de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön på förskoleavdelningarna? Metoden som vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar har varit så kallade kvalitativa intervjuer.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv.De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser.Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro.Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd ? till känslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns påverkan på barns utveckling och lärande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö på två förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer på de båda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien är att synliggöra hur de sju pedagogerna tänker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barnens utveckling och lärande. Den frågeställning som har varit utgångspunkt för denna studie är: Hur tänker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och påverkan på barnens utveckling och lärande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lärande och den pedagogiska miljön ska vara utformad så att barns lärande underlättas, stimuleras och utmanas.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

Syfte: Att med hjälp av teorier och olika metoder komma fram med förbättringsförslag till produkten ippi så att den kan bli mer användbar för personer med utvecklingsstörning.Metod: I detta examensarbete användes kvalitativa metoder såsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten.Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, färger och bilder är viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som både personalen från verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi..

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.