Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning.

Sustainable development in geographic in compulsory school.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.

REFERATStudiens syfte är att påvisa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansättning under perioden 2000-2014. Syftet är också att diskutera denna utveckling utifrån teorier och trender i ett större perspektiv.Studien är kvantitativ och bygger på datamaterial från SCB. Studien är en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansättningen av ålder och könsbalans ser ut för kommunerna i länet.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nästan all befolkningstillväxt sker i Umeå. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen äldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner.

Marknadsföring handlar om kommunikation. I en värld där bl.a. miljöförstörelse är en del av vardagen är det viktigt att kommunicera de alternativ som ger en bättre förutsättning för en hållbar utveckling. Detta arbete undersöker möjligheten för marknadsförare att verka för hållbar utveckling, genom ansvarsgrundad marknadsföring och att marknadsföra med ansvar. Utvalda företag har blivit undersökta på deras sätt att marknadsföra sig på samt hur de säger sig värna om en hållbar utveckling genom den.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ?talet om? hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker..

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva på vilka sätt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som påverkade osämja och vänskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktär där två olika metoder har använts: observationer och intervjuer. Vår undersökning gjordes utifrån barnens perspektiv där undersökningsgruppen bestod av åtta barn i åldrarna 4-6 år. Vi sammanställde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frånoberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovärdig.Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och enutvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig..

Syftet med den här fallstudien var att få en insikt i hur lärare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lärare tänker kring undervisning utifrån iPads. Fokus har legat på elevernas utveckling av skrivförmågan genom att det har undersökts på vilket sätt elever använder iPads i skrivandet och hur lärarna stöttar eleverna i användandet. I studien togs det ett lärarperspektiv eftersom vad lärare kan göra för att främja elevernas skrivutveckling är viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten påpekas det hur viktigt lärarens roll är för elevers utveckling, och att det inte är de tekniska hjälpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att få svar på frågeställningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet från de båda metoderna har sedan ställts mot forskning inom området för att få fram att det studerade fallet stämmer överens med forskningen med vissa avvikelser.