Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar valdes eftersom det är aktuellt inom skolans värld. Tidigare forskning har visat att lärares kompetens inom området ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lärares erfarenhet gällande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Frågeställningarna var: Vilken kompetens har lärarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och på vilka sätt har de erhållit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? På vilka sätt anpassar lärarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnå kursmålen? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  .

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Informationsflödet är stort i dagens samhälle, stora delar av det innehåller information om sex och samlevnad. Samhället och skolan ska spegla varandra, därför behöver sex och samlevnad ha en självklar roll i skolan. Syftet är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolår 5 och 6, hur de väljer lärandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på begreppet lärandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas på lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lärare som undervisat i sex och samlevnad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Bakgrund: Läxor är en stor del av barnens liv som påverkar dem såväl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom läxor är något som barnen tar med sig hem berörs även deras familjer. Faktorer som vi menar kan påverka elevernas utveckling är hur arbetet med läxor sker i hemmet och föräldrarnas syn på läxor. Vi anser även att ett fungerande samspel mellan barn, föräldrar och skola är av stor betydelse för barnets utveckling och att läxor till stor del ingår i denna samverkan. Vi har därför undersökt fenomenet läxor ur ett föräldraperspektiv.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.