Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

I vilken utsträckning kan yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara näringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som ställs på skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.På våra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad på kvaliteten på maten. Det som skillde skolorna mest åt var hur organisationen såg ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten på skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som står skrivet i den nya skollagen gällande skolmaten stämmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vår undersökning, men utifrån skolornas egne förutsättningar och resurser. .

Bakgrund och syfteI dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.  InnehållI litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Uppsatsen behandlar jämställdhetsfrågor i skolan, för det första frågan om hur det teoretiskt sett ska gå till att i undervisningen förverkliga de jämställdhetsmål som anges i läroplaner och skollag, och för det andra hur det praktiskt upplevs av ett antal intervjuade lärare på en grundskola. Den empiriska delen går i stort sett på samma linje som tidigare forskning vad gäller problemen med jämställdhetsarbetet: att det inte bedöms som vardagligt relevant, att arbetet i hög grad beror på enstaka entusiaster, att skolledningen spelar en viktig roll för vilka frågor som lyfts fram och att det råder konkurrens mellan olika projekt. Uppsatsen visar också på att det mycket väl kan försiggå ett dolt jämställdhetsarbete hos enstaka lärare, men det är ingenting som diskuteras och som andra lärare eller skolledare känner till så länge frågan inte tas upp. Detta motsäger även läroplanens krav som lägger stort ansvar på rektor. Slutligen är en framträdande detalj att informanterna ofta har inbördes motsägelsefulla utsagor som pendlar mellan att de anser skolan vara relativt jämställd, för att sedan hävda att det är ganska dåligt med den saken..

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur sex nyanlända somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftspråket. Eventuella tankar kring hur respondenterna själva anser att den svenska skolan kan stötta dem är också relevant. Studien utgår från följande tre frågeställningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på vad elever i behov av särskilt stöd i år åtta och nio vill lära sig i engelska. Jag kommer också att se hur det stämmer detta med kursplanens mål och samt hur eleverna vill lära sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras på olika sätt till exempel med learner autonomy eller nivågruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan är dock att de har ett gott självförtroende. Ett gott självförtroende får elever som lyckas.