Sökresultat:
237 Uppsatser om Forskares primärprocesser - Sida 8 av 16
Med framgÄng i sikte : En studie av forskningens syn pÄ gynnsamma faktorer för lÀs- och skrivutveckling
I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.
Den spanska inkvisitionen : en studie av tre forskares bilder av inkvisitionen
Syftet Àr att ta reda pÄ hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mÄl, och hur bilden har Àndrats under det föregÄende seklet? Kan jag se nÄgra distinkta skillnader mellan forskare frÄn olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de pÄ i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare mÄlar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och hÀndelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för nÀrvarande Àr dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig frÄn varandra? Jag undrar ocksÄ om den tidiga inkvisitionsforskningen har fÀrgat av sig pÄ den nyare, och lÀmnat spÄr som Àr synliga idag. Dessa var de frÄgor jag hade nÀr jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats Àr ocksÄ frÄgestÀllningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.
Definitioner av mobbing : Menar kuratorn samma sak som forskaren och eleven?
Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized.
Vem Àr jag bland stjÀrnorna? - en projektredogörelse om skapandet av ett diskussionsmaterial som inbjuder till samtal om empati och sjÀlvkÀnsla
VÄr projektredogörelse bygger pÄ hur vi utifrÄn vÄrt empiriska underlag, som till stor del bestÄr av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att anvÀnda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet Àr att belysa begreppen empati och sjÀlvkÀnsla och skapa ett forum som inbjuder till sÄvÀl samtal som estetiska lÀroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar pÄ olika kÀnslor, som fÄr uttryck i bÄde bild och text. Förhoppningen Àr att det vidgade textbegreppet vÀcker tankar som skapar tillfÀllen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former.
Inför vÄrt projekt har vi lÀst litteratur gÀllande empati, sjÀlvkÀnsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.
Bygga bort brott - Ăr det möjligt?
Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmÀssigt brottspreventiva ÄtgÀrder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr (1) ?GÄr det bygga bort brott??, dÀrefter (2) vilken ÄtgÀrd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker Àven vilka ÄtgÀrder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse pÄ att byggnadsmÀssiga ÄtgÀrder fungerar.
En vÀg till livslÄng kunskap: en studie om sjÀlvstÀndigt
arbete med arbetsböcker inom fordonsprogrammets Àmne
fordonsteknik
Vid utbildning inom karaktÀrsÀmnen anvÀnds bland annat en metod dÀr eleverna löser uppgifter sjÀlvstÀndigt eller i grupp. För att lösa uppgifterna anvÀnder eleverna olika sorters kÀllor som ibland krÀver reflektion över svaren och ibland inte. Detta fick mig att undra vilken typ av lÀrande som sker vid sjÀlvstÀndigt arbete i arbetsböcker inom Àmnet fordonsteknik. Inför studien ville jag veta om studiemetoden stöddes av styrdokumenten och om det fanns andra liknande metoder. Jag ville ocksÄ lÀsa om olika forskares och författares syn pÄ bedömning och hur de beskriver begrepp som inlÀrning och förstÄelse.
Pedagoger och elevers möte med lokalhistora pÄ lÄg- och mellanstadiet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.
Tid för uteskola? : Utomhuspedagogisk verksamhet i den grundlÀggande utbildningen i Äk 1-6 i den ÄbolÀndska i den ÄbolÀndska skÀrgÄrdsstaden Pargas
Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka verksamheter som ingÄr i utomhusundervisningen i Äk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lÀrarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslÀrare i Pargas stad. UtgÄende frÄn att allt fler rapporter visar pÄ barns och ungdomars stillasittande, försÀmrade hÀlsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera pÄ hur vi kan förÀndra skolans arbetsmetoder för att befrÀmja vÀlmÄende och hÀlsa. Uppsatsen strÀvar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebÀr, att ge en liten bakgrund samt redogöra för nÄgra, frÀmst nordiska forskares syn pÄ utomhusundervisning. Studien innefattar en lÀrarenkÀt, nÄgra lÀrarintervjuer samt belyser elevernas Äsikter med hjÀlp av en elevenkÀt.
Dom bara leker
Barkentin, Ulrika (2011). ?Dom bara leker? (?They are just playing?). Kultur, medier och estetik, examensarbete, Malmö Högskola.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka, jÀmföra och analysera fyra olika pedagogers synsÀtt pÄ aktiviteterna lek och lÀrande. I undersökningen försöker jag Àven redogöra för hur pedagogernas instÀllning till lek eventuellt har förÀndrats eller utvecklats över deras tid i yrket.
Tysta elever ? en studie om hur pedagoger kan stödja blyga och talÀngsliga elever i skolan
Syftet med detta arbete Ă€r att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vĂ„gar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rĂ€dsla att vĂ„ga tala. Det resoneras Ă€ven mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebĂ€r ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad lĂ€roplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Ăven som olika forskares uppfattningar om tystlĂ„tenhetens kĂ€nsla, orsaker, konsekvenser och Ă„tgĂ€rder berörs.
Undersökning av sambandet mellan aktieutveckling, P/E-tal och direktavkastning
Tidigare forskning frÄn USA fastslÄr att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning strÀcker sig fram till Är 2000. Tanken med detta arbete Àr att applicera föregÄende forskares tankar pÄ den svenska marknaden för Ären efter 2000. Tanken med uppsatsen Àr att utreda ifall historiska vÀrden pÄ direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bÀttre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en utförlig kvantitativ del och en nÄgot enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester pÄ den datamÀngd som samlats in i form av regressionsanalyser.
à terkommande gester hos tre idrott och tre religionslÀrare
AbstractHĂ€rdelin, J. & Lindberg, S. (2011). Ă
terkommande gester hos tre idrotts- och tre religionslÀrare. Examensarbete avancerad nivÄ.
Musik i förskolan : om pedagogers förhÄllande till musik
Denna undersöknings syfte Àr att ta reda pÄ hur musik/rytmik anvÀnds i förskolan och hurpedagogernas förhÄllningssÀtt till musik prÀglar verksamheten. Jag vill Àven undersöka hur olikaarbetssÀtt anvÀnds för att frÀmja barns sÄvÀl musikaliska som sprÄkliga utveckling utifrÄn enmusikpedagogiskt perspektiv. HÀr belyses sprÄkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundlÀggande betydelse förmÀnniskans utveckling och olika forskares syn pÄ musik och deras vÀrderingar utifrÄn deras skildametoder och synsÀtt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhÄllande till musik iförskolan med hÀnsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.
MOBBNING strategier, metoder och ÄtgÀrder
Jag har med denna uppsats berört nÄgra frÄgor och arbetssÀtt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen pÄ en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer frÄn en och samma skola, varav tre Àr pedagoger och en Àr kurator. Jag har försökt göra sÄ likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsÀttningar. Jag har anvÀnt mig av litteratur inom Àmnet för att kunna jÀmföra respondenternas svar med erkÀnda forskares teorier.
"Ăr Björk en man eller kvinna?" : Androcentrism i studenters uppfattning av forskares kön
Denna uppsats belyser könsstrukturer pÄ universitetsfÀltet, med syfte att undersöka om och varför detsprÄkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som lÀser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som anvÀnts Àr experimentell och bestÄr av en könsneutral provtext, dÀr en refererad forskare enbartnÀmns vid efternamnet Björk, och ett frÄgeformulÀr dÀr 92 studenter har fÄtt tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frÄgan tror att den refererade forskaren Àr enman. Det finns Àven en tendens till att de Àldre studenterna har en större benÀgenhet att tillskriva forskarenmanligt kön Àn vad de yngre studenterna har.Resultatet har utifrÄn Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhÄllande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrÄn Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frÄgan utifrÄn förestÀllningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur stÄr under stark pÄverkan frÄn de inre strukturer pÄuniversitetsfÀltet som framhÀver mannen som det dominerande könet..