Elektroniska böcker är ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort några stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen är att se vilka brister som finns i utlåningssystem för e-böckerna. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en närmare titt på Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och användbarhetstest samt en teorigenomgång är basen för vår undersökning. Med hjälp av detta ville vi se vilka brister som fanns vid utlåning, ur ett användbarhetsperspektiv, och dra våra slutsatser utifrån de resultat vi fått.

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor.

Olika modeller har genom åren tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik är så kallade artificiella neuronnät.Dessa modeller har visat sig lovande när det gäller att förutsägaaktiekurser. Projektets syfte är att hitta artificiella neuronnät som ger bra förutsägelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och tränar artificiella neuronnät av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnät med olika indata, struktur och träningsinställningar. För att komma fram till vilka konfigurationer på neuronnäten som ger bra resultat har näten testats genom simulerad aktiehandel där köp- och säljbeslut grundats på neuronnätens förutsägelser.

Olika modeller har genom åren tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik är så kallade artificiella neuronnät.Dessa modeller har visat sig lovande när det gäller att förutsägaaktiekurser. Projektets syfte är att hitta artificiella neuronnät som ger bra förutsägelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och tränar artificiella neuronnät av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnät med olika indata, struktur och träningsinställningar. För att komma fram till vilka konfigurationer på neuronnäten som ger bra resultat har näten testats genom simulerad aktiehandel där köp- och säljbeslut grundats på neuronnätens förutsägelser.

Olika modeller har genom åren tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik är så kallade artificiella neuronnät.Dessa modeller har visat sig lovande när det gäller att förutsägaaktiekurser. Projektets syfte är att hitta artificiella neuronnät som ger bra förutsägelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och tränar artificiella neuronnät av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnät med olika indata, struktur och träningsinställningar. För att komma fram till vilka konfigurationer på neuronnäten som ger bra resultat har näten testats genom simulerad aktiehandel där köp- och säljbeslut grundats på neuronnätens förutsägelser.

Olika modeller har genom åren tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik är så kallade artificiella neuronnät.Dessa modeller har visat sig lovande när det gäller att förutsägaaktiekurser. Projektets syfte är att hitta artificiella neuronnät som ger bra förutsägelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och tränar artificiella neuronnät av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnät med olika indata, struktur och träningsinställningar. För att komma fram till vilka konfigurationer på neuronnäten som ger bra resultat har näten testats genom simulerad aktiehandel där köp- och säljbeslut grundats på neuronnätens förutsägelser.

This report is the result of a project work carried out at Karlstad University in conjunctionwith the local consulting firm Camatec where most of the work has been performed.The work can be classified as a classic engineering work with supportive theories andcalculations which in this context is relevant.The engineering project has focused on developing new standards for a conveyor that is usedin the Värmland paper industry where large rolls of paper are produced. A conveyor can takeits appearance in many different forms but in this thesis it has been an exemplary look and ithas also become modulatable with a central section, a drive end and a turning end.The construction work has been build under CAD programs such as Pro Engineer, drawingshave been created and costings have been analyzed. Strength calculations have been made andcooperation from several different companies have erected to explore different solutions andideas for a modern and sustainable conveyor..

Denna uppsats kommer att berätta om hur guldsmidestekniken uppfanns eller utvecklades i den organiska stilen av Art Nouveau (AN) under denna epok. Den utforskar de olika teknikerna som fanns på den tiden och fokuserar utifrån guldsmedens synpunkt.Uppsatsen tar upp en kort allmän information om AN. Uppsatsen tar upp de främsta tekniker som användes inom AN, främst emaljering och dess grupperingar, vilket var väldigt populärt under denna tidsperiod. Granulation användes också inom denna tidsperiod om än i mindre utsträckning, för att sedan bli en mer framträdande teknik inom Art Deco stilen. Gjutningsprocessen tas också upp då det likaså användes inom denna stil..

1980 infördes teknikämnet som obligatoriskt ämne i grundskolan. När sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mål uppsatta redan för år 5. Sedan dess har det gått några år och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikämnet inte ser ut som det borde göra enligt läroplanen. Syftet med detta arbete är att gå in och titta på faktorer som varit med och påverkat denna utveckling av ämnet. Arbetet är främst byggt på ett empiriskt tillvägagångssätt.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur en akustisk mätning går till. Mätningarnas resultat används för att se om lokalen uppfyller de krav som ställs på de olika parametrarna för lokalens ändamål. Parametrarna är efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sådan mätning krävs både teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi läste i en hel del litteratur om ämnet akustik och hur man genomför en akustisk mätning. Vi gjorde ett antal mätningar i olika lokaler på skolan, lokalerna som vi valde att mäta i var konsertsalen och studion.

The objective of this project was to develop an application for mobile phones using the Android operating system. The main goal was, with the help of GPS, to pinpoint locations, measure distance traveled and illustrate the progress on a map. Functionalities for just showing the map, fetching addresses and saving to a database was also implemented. The result of the work was a proper application, called MeasureApp, that fulfills the goals set in the planning stages of the project. MeasureApp can be used to measure distances where accuracy is not a main factor, i.e walks or runs.

In this bachelor thesis we have studied how interaction designers describe their profession. The research material is based on nine interviews with interaction designers. Questions cover areas such as interaction design tasks, what abilities they consider important, how they describe their relationship to the users, and cooperation with colleagues. We have analyzed the results using key terms such as habitus, field, and capital, as described by sociologist Pierre Bourdieu. The interviewees express humanistic views, and ask for more cooperation between interaction designers, as well as other people within the field of IT production.

Syftet med min undersökning är att belysa varför så få ungdomar väljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan åskådliggöras i två konkreta frågeställningar: 1. Varför vill så få elever studera naturvetenskap och teknik på gymnasiet? 2. Är det någon skillnad på pojkar och flickor i det här avseendet? För att belysa mina frågeställningar utarbetade jag en enkät som besvarades av 74 elever i år nio i en skola i Skåne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolår. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som väljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner kräver dessa program. ? De naturvetenskapliga skolämnena upplevs inte som särskilt intressanta. ? Vissa ämnesområden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? Både pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.

Denna uppsats vill beskriva två olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnärer och vetenskapsmän. Olika händelser från dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebär verksamheten någonting nytt på i alla fall i organiserad form. Det andra är att ställa E.A.T. och ASCI mot den linjära spridningsmodellen.

Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .