Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man.

Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke.Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle.

This study investigates in what respects Celtic mythology influenced J. R. R. Tolkien when writing the sagas incorporated in the mythopoeic compilation of The Silmarillion. Through narrative and comparative analysis, stories from the Irish prose collection Lebor Gabála Érenn, as well as the Welsh medieval manuscript Mabinogion, are collated to the tales of The Silmarillion in order to illuminate possible influences.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 ? 550), vendeltid (år 550 ? 800) och vikingatid (år 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed.

Detta arbete som utgår ifrån ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det är möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsämne utanför spelvärlden som spelaren är fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler från nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkät i en kvantitativ undersökning där frågor ställdes angående respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de används i spelmiljöer..

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet..

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

I uppsatsen behandlas omslagsbilderna till Bruce Springsteens Born In The U.S.A samt singelversionen av titelspåret utifrån teorier kring nationellt mytskapande, genus och skivomslagskonst.I uppsatsen undersöks hur och i vilket syfte en artist etablerar en image samt hur denna image kan tolkas i flera olika kontexter. Här visas genom semiotisk bildanalys på hur omslagsbilderna driver en aktiv kritisk retorik mot ett politiskt system. Vidare visas på populärkulturens möjligheter att med mytologiserad symbolik och bildspråk aktivt opponera sig mot vedertagna konventioner och sociopolitisk verklighet.Den mytologiska retorikens inneboende tvetydighet och förfogandet däröver lyfts fram, liksom hur en artist genom skivomslagsbilden kan formulera sin identitet för att aktualisera och utmana sociala och politiska konventioner och trender..

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

Syftet med kandidatarbetet är att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvärlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att påvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfråga på musik i spelet varpå två folkgrupper från Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna. Baserat på instrument som samerna och anglosaxarna kunde tänkas använda producerade vi musik till den andra delen av forskningen. Musiken undersöktes genom att dela ut en enkät till erfarna spelare på spelets forum för att bestämma huruvida gestaltningen av alferna och virannerna var lyckad. Resultaten visade att det lämpar sig att gestalta dessa folkgrupper med den producerade musiken och som ett resultat ge dem en musikkultur..

Andersson, J. 2008. Bildstenarna och den muntliga traditionen på Gotland under yngre järnålder. The Picture Stones and the Oral Tradition of Gotland During the Late Iron Age. Högskolan i Kalmar ht 2008.This is a study of the picture stones of Gotland and the oral tradition connected to them.

Uppsatsen behandlar hur en läsares genrekunskap påverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod på fyra sidor, ur en längre serie som jag själv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden går jag igenom Scott McClouds syn på serier, Bordwell och Thompssons syn på genrer, samt viss bakgrund och förutsättningar för min series mytologi, berättande och estetiska uttryck.Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag låtit fokusgrupper med olika förutsättningar vad gäller förkunskaper och bakgrundsinformation läsa och diskutera serien.För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berättande. Serien bygger på ett tydligt symbolspråk med förankring i verkligheten.De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är att mycket bakgrundsinformation hämmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn på könsroller..

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd.