Denna studie behandlar två former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska källor har använts för att förstärka eller motsäga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrån tre aspekter: leda arbete, leda människor och leda i organisationen.Vår uppsatsfråga lyder:? Vilka mönster går det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgår i undersökningen är att några tydliga skillnader och likheter går att se.

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ?luddigt?, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Bakgrund: Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI?beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät? och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått.

Jordens invånare står idag inför flera svåra globala miljöproblem som inom kort måste lösas, växthuseffekten och förtunningen av ozonlagret är två tydliga exempel på detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen när en stor del av miljöpåverkan sker i den privata sfären och föroreningarna inte respekterar nationalstatens gränser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal utvecklats som står i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen. Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet står bl.a. professor Andrew Dobson för som enligt honom är ett försök att lösa de problem som bl.a.

Svenska Flygvapnet har under de senaste årtiondena lagt ned mycket resurser på att motverka den bistra haveristatistik som präglade 50 och 60 talen. Denna satsning har varit lyckosam och ökat flygsäkerheten. Detta har lett till inställningen att inget får hända och att flygsäkerheten prioriteras minst lika högt som verksamhetens mål.Flygvapnets huvuduppgift är att genomföra väpnad strid. Denna uppgifts natur medför att ett visst mått av risktagning är nödvändigt. Frågan är om ett alltför starkt flygsäkerhetsklimat med fokus på att regler är till för att följas, kan leda till att man inte är beredd att ta de risker som kan vara nödvändiga för att vara effektiv i strid.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv.Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade.Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen.

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel.Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen.Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Den ökade tjänstekonkurrensen har medfört att varumärket fått en allt större betydelse för ett företags framgång. I dagens tjänsteverksamhet handlar det om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder och det är medarbetarna som utgör den vitala rollen vid förmedlandet av varumärket. För ledaren handlar det om att skapa koherenta budskap som väl överensstämmer med företagets affärsidé och vision för att de individuella varumärkena inte skall komma att få en allt för stor betydelse. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka, beskriva och förstå ledarskapets betydelse, i ett tjänsteföretag, för att personalen skall kommunicera ett homogent varumärke. För att kunna uppfylla syftet skedde en insamling av både primär- och sekundärdata genom en abduktiv metod. För att komplettera teorier om varumärke, intern marknadsföring samt ledarskap har vi med ett rationellt, idealistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt genomfört två personliga intervjuer med ledarna i tjänsteföretagen Hansen och Avonis. Vår empiriska undersökning visade på att sambandet mellan varumärke, intern marknadsföring och ledarskap är kommunikation, motivation, delegering samt organisationskultur.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.