Sverige utnämndes senast år 2006 till världens mest jämställda land. Samtidigt visar forskning tvärt om att Sverige inte är ett jämställt land och att ojämställdhet finns på en rad områden i samhället. Denna studie syftar till att problematisera ämnet jämställdhet genom att belysa det formella och informella jämställdhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgångspunkt i de anställdas upplevelser sökte vi svar på följande frågor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anställda om det formella och informella jämställdhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnå en jämställd arbetsplats? Studien inleds med en definition av jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbete, och en förförståelse för ämnet skildras.

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

Studiens syfte är att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat.

Syftet med denna studie är att studera elevers svårigheter i hanterandet av matematikuppgifter gällande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnående- och strävansmål. Kvalitativt inriktade intervjuer har använts som undersökningsmetod, då studiens huvudsakliga syfte har varit att på djupet undersöka och ge exempel på elevers förståelse. Elevsvaren har analyserats utifrån hur representationsformer, begreppsuttryck och innehåll används gällande omkrets, area och kursplanens mål. Eleverna visar svårigheter gällande omkrets- och areamätning och areakonservering, vilket utgör uppnåendemål inom målet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjälp av grundläggande matematiska begrepp. Elevernas förståelse ökar när de får visa och förklara sin förståelse muntligt och med hjälp av bilder..

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna för sjukhusvårdade patienter och drabbar uppskattningsvis 10 % av alla inneliggande patienter. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet av basal hygienrutin inom slutenvård. Metod: En litteratursökning är gjord i databaserna PubMed och CINHAL. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram resultatet. Resultat: Kontinuerlig utbildning ökade följsamheten till handhygien. En annan viktig faktor för ökad följsamhet var utformningen av arbetsmiljön. Tillgång till handdesinfektionsmedel måste finnas i arbetsvägen och i synfältet för sjuksköterskan.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller dels fakta om ryggmärgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mån även begreppet hälsa. Livskvalitet visade sig vara ett mångdimensionellt begrepp med många olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med WHO:s mätinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL).

IT-strategier är komplexa och det kan för ett mindre företag i näringslivet vara svårt att selektera vad som bör ingå i en IT-strategi. Främst kan det vara svårt att veta hur tillvägagångssättet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjälp.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom området. Studien visar att det övervägande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjälp. IT-strategierna har formulerats och implementerats på ett lyckosamt sätt vare sig informell- eller formell metod använts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och väldokumenterat arbete.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syftet med studien var att undersöka projektbeställares syn på relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förståelse för projektbeställarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i två dimensioner, kontrakt samt process, som utgångspunkt. Dessa tvådimensioner var utgångspunkter för studien där kontraktet sågs som det formella dokumentetsom upprättas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och ärliga dialog sombör finnas mellan projektbeställaren och projektledaren. Den öppna och ärliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade därmed på trehuvudaspekter av relationen mellan projektbeställare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benämnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta då begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av ämnet.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken. Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell. Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna. Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen. Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört.

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.

Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.       Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig.