I vårt examensarbete har vi valt att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsättning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lärare i idrott och hälsa, är det vi använt oss av för att undersöka hur lärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsättning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgått ifrån. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslärarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan på lärarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsättning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrån resultatet och ställer detta mot litteraturen.

Problem: In society of today corporate competence is an important factor for survivor and development. IT is developing rapidly and can not be ignored by companies. Then need for people with IT-competence is conquent increasing. A survey of corporate IT-competence is therefore of interest for companies as well as for local authorities. To determine the IT competence within an organisation, this competence has to be measurable.

För inneliggande patienter inom slutenvården genomförs överrapportering minst tre gånger varje dygn. Överrapportering skall innefatta information som skapar patientsäker vård dock kan information gå förlorad eller missuppfattas vilket kan leda till vårdskador. En litteraturstudie har genomförts där tolv artiklar granskades med syftet att belysa hur överrapportering kan utformas för att vara patientsäker. Analysen resulterade i två kategorier: Överrapportering med kommunikationsverktyg och överrapportering vid patientens säng. Kommunikationsverktyg gjorde överrapporteringen formell och strukturerad, vilket förstärkte kommunikationen och främjade patientsäkerheten.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta.

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Att våga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoängTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen.

This study examines how formal mathematics can be taught in the Swedish secondary school with its new curriculum for mathematics. The study examines what a teaching material in formal mathematics corresponding to the initial content of the course Mathematics 1c could look like, and whether formal mathematics can be taught to high school students.The survey was conducted with second year students from the science programme. The majority of these students studied the course Mathematics D. The students described themselves as not being motivated towards mathematics.The results show that the content of the curriculum can be presented with formal mathematics. This both in terms of requirements for content and students being able to comprehend this content.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan? Den här studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Frisörprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundläggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre år på gymnasiet ska eleverna anställas som trainees på en frisörsalong för att så småningom kunna göra sitt gesällprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och är ovilliga till att anställa dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer av åtta frisörer som äger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anställa frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från frisörprogrammet är svåra att anställa, bl.a.

Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Background: As the economy turns up and down, and companies sometimes face loosing employees, it is important for them to make sure they do not loose competence at the same time. Therefore a need to handle competence efficiently exist. Purpose. The purpose of this thesis is to investigate what measures companies take to minimise the risk of loosing competence from the company, at times of layoffs and in general. Methodology: We mainly used interviews to gather information.

I dagens samhälle är kunskap och kompetens kritiska framgångsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta är det av stor vikt att kompetens tillvaratas, särskilt när det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta människor söker sig till chefstjänster. I ett könssegregerat Sverige behöver särskilt de hinder som gör att kvinnor inte når ledande positioner identifieras och undanröjas. Utifrån detta konstaterande formades syftet med denna studie; att få ökad förståelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjänster på en statlig myndighet.