När ett barn får diagnosen diabetes påverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen påverkar familjen på flera olika sätt och olika reaktioner uppstår då det är en livslång sjukdom. För att ur ett folkhälsoperspektiv öka förståelsen för familjens situation när ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen när ett barn får diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett år efter diagnosen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever familjen att livet påverkas då ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förändrade livssituationen? Studien bygger på en litteraturstudie på sammanlagt 11 artiklar.

Dold samäganderätt till fast egendom är en rättsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet ges möjligheten att bli samägare om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hävdar dold samäganderätt ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet. Makarna ska även ha haft avsikten att äga egendomen gemensamt, är avsikten inte uttryckt har det godtagits en så kallad tyst överenskommelse.

Deferred shading är en renderingsteknik som har blivit allt mer populär i och med att hårdvaraukraven för tekniken inte längre är ett hinder. Ett problem med deferred shading är fortfarande hur transparenta objekt ska hanteras. Rapporten utvärderar två olika deferred pipelines som hanterar transparent geometri på olika sätt, de två renderingsmetoderna är Inferred Lighting samt Light Pre Pass med framåtrendering för hantering av transparent geometri..

I denna uppsats undersöks en grupp andraspråksinlärares uttal och stavning för att se om det finns något samband mellan avvikande uttal och stavning i svenska. Det är elevernas hantering av vokaler, tje-ljud, sje-ljud, ng-ljud samt i några fall hantering av r/l i uttal av olika ord som undersöks och jämförs med elevernas stavning av samma ord. Elva elever som går i en förberedelseklass år 7-9 medverkar i studien och eleverna har varit i Sverige mellan 7 månader och 4 år.För att undersöka om det finns något samband mellan avvikande uttal och stavning har en diktamen som innehåller de språkljud som är intressanta i undersökningen använts som metod. I tillägg till det har eleverna fått tala och skriva fritt med hjälp av bildsekvenser. Eleverna har spelats in på band när de läst upp diktamen och när de talat fritt.

En exploatering bör genomföras till rätt kvalité och till rätt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av en detaljplan. Tjänstemän på Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhållit svårigheter när det gäller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprättats under planarbetets gång.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jämföra rutiner gällande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet är baserat på intervjuer med tjänstemän på motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har även inhämtats från handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplägg och ges olika betydelse i olika kommuner.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor både i utvecklings- och industriländer. Den vanligaste behandlingen är operation, oftast används bröstbevarande kirurgi. När tumören är för omfattande måste hela bröstet opereras bort, vilket kallas för mastektomi. Kvinnans bröst är viktigt för att hon ska känna sig fullvärdig som kvinna och majoriteten av de som genomgått en mastektomi drabbas av förändrad identitet, sämre självförtroende och självkänsla. Syfte: Att beskriva erfarenheter och hantering av mastektomi hos kvinnor i samband med bröstcancer.

Bakgrund: Under de första 24 timmarna upplever 76 till 88 procent av patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp medelsvår till outhärdlig smärta. Den postoperativa smärtan är en akut nociceptiv smärta, orsakad av ett kirurgiskt ingrepp som medför en vävnadsskada. Den postoperativa smärtan är individuell och beror på patientens smärttröskel och på psykologiska aspekter. Då patientens sätt att kommunicera kan ändra sig beroende på om patienten upplever smärta, är sjuksköterskans kunskap om kommunikation av vikt. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans strategier för bedömning av postoperativ smärta hos vuxna patienter inom slutenvård.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler.

Det har kommit att visa sig att de flesta konsumenter någon gång, vid kontakt med företag, har upplevt en känsla av missnöje. Ett missnöje som i de flesta fall orsakas av företagspersonal. Som företag är det viktigt att skaffa sig kunskap om missnöje och hur det haruppstått. Detta för att kunna hindra framtida missnöjen. Kunskapen kan fås genom en radolika sätt där bl.a.

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Uppsatsen handlar om hur växande småföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital väcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en värdeskapande faktor. Intellektuellt kapital är samlingsnamnet för de värden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I småföretag är hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt då rätt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillväxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillväxt under de senaste åren stagnerat.

Karlstads Energi AB:s vågstation vid Hedenverket i Karlstad är en anläggning där invägning och analys av träbränsle utförs. Provtagning och hantering av träbränsle hör till de dagliga arbetsuppgifterna för personalen. Vid nära hantering av trämaterial finns risken att exponeras för trämögelsporer. Exponering av mikrobiologiska luftföroreningar kan orsaka hälsobesvär på lungor och luftvägar hos människor.Efter utförd riskbedömning av vågstationen noterades en oro att trämögelsporer och dammpartiklar sprids bortom lokalen för provtagning av träbränsle till andra utrymmen. Bedömningen talar för att ventilationen kanske är bristfällig och inte är anpassad för den aktuella verksamheten.

Arbetskraftsbristen i skogsbruket är stor och det har varit svårt att få ungdomar att intressera sig för skogsmaskinföraryrket. Synen på kompetens kan påverka rekryteringsprocessen och kompetensutvecklingsinsatser. Syfte med denna studie har därför varit att a) kartlägga utbildnings- och kompetensnivå i skogsmaskinföretagen samt deras framtida behov av personal, b) analysera skogsmaskinentreprenörens rekryteringsprocess, deras krav på utbildningsnivå, innehåll och kvalitet hos maskinförare, c) analysera skogsmaskinentreprenörens syn och satsning på vidareutbildning av deras anställda. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland företagsledare för skogsmaskinföretag hos SCA Skog. Enkäten skickades till 41 ledare varav 27 svarade. Studien visade att behovet av nya företagsledare är stort men att behovet av anställda maskinförare är mindre akut. Den formella utbildningsnivån bland företagsledare var begränsat, hos de anställda var det något högre men hos båda grupperna hade drygt hälften ingen formell skoglig utbildning.

40-65 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. Smärtan leder inte bara till konsekvenser för individen utan även för samhället. Smärta är en subjektiv upplevelse och därför är det av största vikt för sjuksköterskan att uppmärksamma och tro på patientens berättelse för att kunna hjälpa och lindra. Sjuksköterskor möter patienter med långvarig smärta oavsett var de arbetar. Därför är det är viktigt att ha kunskap om hur patienter hanterar sin smärta.