Undersökningar visar att det är mycket problem att tillgodose djurens välfärd vid konventionell slakt gällande transport, uppstallning och hantering (Broom, 1993). Därför är det intressant att ta reda på vilka alternativ det finns till konventionell slakt. Ett exempel är mobila slakterier. Det här arbetet tar upp dess för- och nackdelar ur djurvälfärdssynpunkt. Det finns idag många rapporter, som tar upp mobil slakt ur en ekonomisk synvinkel (Helgesson & Pettersson 2000) och den praktiska hanteringen (Benfalk et al., 2002) efter avlivningsmomentet men mindre om hur djurens välfärd påverkas. Det finns olika utformningar på mobila slakterier.

Denna rapporten behandlar hur ett webbaserat system för hantering av handböcker och utrustningslager, for operation- och anestesikliniken vid universitetssjukhuset i Linköping, kan realiseras. Den behandlar också hur man kan arbeta i grupp där kunskapsnivan varierar kraftigt mellan gruppmedlemmar.För att skapa systemet så togs en kravspecikation fram av projektgruppen tillsammans med kunden genom studiebesök och diskussion. Efter det skapades en arkitekturbeskrivning. Denna låg sedan som grund till utvecklingsarbetet. Resultatet blev ett system där alla plocklistor i handböckerna kopplades ihop med artiklar i artikeldatabasen.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning..

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.

Inom processindustrin finns en etablerad reglerhierarki där basreglering sker med PID-regulatorer och där avancerad, multivariabel styrning sköts av MPC-programvara. Steget mellan dessa två nivåer kan upplevas som stort. För mindre och snabba multivariabla processer undvikes helst en multivariabel ansats, med försämrad reglering som följd. På Preem AB har detta upplevts som ett problem. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla en alternativ, multivariabel styrstrategi för en process med ett mindre antal reglerstorheter som interagerar.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen.

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer är vitalt för ett lyckat samarbete har fastställts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan påverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till är att både det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan på kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet består främst av varierad dokumentation och är effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet påverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

AstraZeneca in Mölndal (AZRDM) uses beagles bred at Rååhöjdens kennel in Örkelljunga for their research purposes. The staff wishes to have mentally stable dogs to work with, sine stress can effect the research results. The purpose of this study was to put together the testresults from dogs delivered 2003 and 2004, to see if there is a connection between delivery age and testresult. We have also worked out a method to test if early planned handling of the dogs makes a difference on how the dogs later respond in a testsituation, and tried this method in a pilotstudy. The data that we have based our calculations on is 172 dogs, divided into 108 males and 64 females. We found a significant connection between the age at delivery and the testresult in contactability for female dogs delivered in 2003, where increasing age led to decreasing grades in the test at AZRDM. When looking at the difference in testresults between test number two at the kennel and the test at AZRDM we found a significant connection for female dogs delivered during 2003, ie the difference takes on a more negative value with increasing age at delivery. We found a difference between the two sexes in our calculations.

InledningKonflikter sker dagligen på ett eller annat sätt, människor har olika åsikter och enas inte alltid. I förskolans verksamhet är det pedagogernas ansvar att hitta lösningar på konflikterna och ge barnen verktyg som hjälper dem i konfliktsituationer. Hur konflikter hanteras påverkar barns utveckling och det är därför av största vikt att de hanteras på ett konstruktivt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger hanterar konflikter i förskolans verksamhet.MetodI denna studie har vi valt att använda oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Det gjordes observationer på två olika förskolor, samt två intervjuer med två olika pedagoger. Utgångspunkten har kommit ifrån etnografin som forskningsansats då vi studerat sociala processer människor emellan.ResultatStudien har visat olika metoder att använda sig av i hantering av konflikter.

Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

IT-strategier är komplexa och det kan för ett mindre företag i näringslivet vara svårt att selektera vad som bör ingå i en IT-strategi. Främst kan det vara svårt att veta hur tillvägagångssättet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjälp.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom området. Studien visar att det övervägande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjälp. IT-strategierna har formulerats och implementerats på ett lyckosamt sätt vare sig informell- eller formell metod använts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och väldokumenterat arbete.

SAMMANFATTNINGBakgrundPå en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled.