Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika Fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

 I min undersökning framkommer många likheter i sättet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns även olikheter kring vilken metod pedagogerna använder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen är att de två metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lära våra förskolebarn att tyda det skrivna ordet.Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med är med barnets skrivna namn. Det är något som alla barn på förskolan får bekanta sig med.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika Fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning.

Stavelsemetoden utgår, som namnet anger, från stavelser. Det är en metod som används inom förskolan, grundskolans tidigare år och specialundervisning. Genom att muntligt lära sig att dela upp ett ord i stavelser förväntas detta överföras till läsning och skrift. Motiveringen är att barnet har färre komponenter att hålla i korttidsminnet än vad fallet är med läsning baserad på Fonem. Syftet med vår studie har varit att belysa pedagogers syn på stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmål än svenska.

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är:-         Hur undervisas elever i läsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka läromedel används i svenskaStudien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland.Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och Fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är:-         Hur undervisas elever i läsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka läromedel används i svenskaStudien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland.Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och Fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.