Undersökningens syfte är att studera hur individer som har gjort ett Fondval inom premiepensionssystemet, påverkas av den information som presenteras vid val av fond. Likaså att undersöka om beteendet skiljer sig beroende på kön, tid kvar till pension, inkomst- eller utbildningsnivå. En liknande studie har gjorts i USA av Benartzi och Thaler.I studien har en enkätundersökning skickats ut per post till 1000 slumpmässigt utvalda individer runt om i Sverige. Gemensamt för urvalet är att individerna har gjort ett fondbyte inom en tremånadersperiod, innan enkätundersökningens genomförande.  Undersökningen har genomförts med stöd av Pensionsmyndigheten.Resultatet visar att respondenterna gärna undviker de extrema alternativen när det kommer till hur riskbenägna de anser sig vara. På samma sätt har de en benägenhet att välja låg- och medelrisk-fonder när informationen kring fonderna presenteras numeriskt.

Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions? part of the investors do not seem to have an active strategy.

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)   Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.  Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har mindre saker att välja bland.

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag från Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gällande banktjänster och vad som efterfrågas utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka förortsbors val av bankkontor, samt analysera hur de värderar tillgänglighet, öppettider, rådgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del är uppbyggd utifrån en kvantitativ metod där insamlingen bygger på 130 enkäter. Utifrån resultatet, som sammanställts i siffror istället för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats från litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring samt information från relevanta källor på Internet.