Det stora allmänna intresset för att spara i fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många fonder växt sig större.Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning.Tidigare studier som gjorts om Fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små fonder kan vara mer flexibla än stora fonder.Syftet med uppsatsen är att jämföra aktiefonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder.För undersökningen har data valts att insamlas från alla Sverigefonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag.

InledningFondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.ProblemområdeFondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan Fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning påverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu får göra dessa förflyttningar av sin tjänstepension.Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt två olika räntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mäta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet.Resultatet som studien kom fram till är att det endast råder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 ? 2007.

Huvudsyftet är att undersöka om det existerar väsentliga variabler som kan hjälpa oss att finna framtida vinnarfonder genom att studera historisk information. Studien mäts i förhållande till det existerande utbudet på svenska fondmarknaden. Konkret vill vi kunna få en högre signifikant avkastning under en given period än den genomsnittliga avkastningen för samtliga fonder på den svenska marknaden. Med denna undersökning vill vi bidra till en diskussion om det råder marknadseffektivitet. Variabler som vi studerar för denna undersökning är historisk avkastning, standardavvikelse, Sharpekvot, Stutzer index, Fondstorlek, kapitalflöde, relativ volym, trading activity, fondavgifter och slutligen ålder.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet.