Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio åren med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med både signifikanta upp- och nedgångar. Den höga volatiliteten på marknaden föranleder att både Fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur Fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett område som är specifikt intressant att studera i relation till avkastning är hur förvaltare ändrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier från den amerikanska marknaden visar på att när en fond presterar relativt sätt ?dåligt? och avviker negativt från sitt jämförelseindex riskerar förvaltaren inte något personligen.

Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? värderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

FastighetsFonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsFonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsFonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsFondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

Venture capital investerar via Fonder i nya, små och medelstora onoterade företag under en tidsbestämd period. Genom ett aktivt ägarengagemang tillför de kompetens, nätverk, ägarstyrning och kreditabilitet. Därigenom skapar de tillväxt inom portföljbolaget samt förutsättningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturläget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillväxt, ökad arbetslöshet och bekräftade att Sverige nu gick in i en lågkonjunktur.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, Fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, Fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, aktier, Fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget.

Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller Fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.