Abstract  Title: High-Risk Funds vs. Mutual- Index FundsA study of macro -variables influence on different funds choice Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Moses Yokie & Bo Lemar Supervisor: Ogi Chun & Cheick Wagué Date: 2011-05-25 Aim: The purpose with this thesis is to compare two different types of mutual-index Fond and a high-risk fund in relation to the macro variables. The purpose also includes an investigation about if an investor will receives a higher return on high-risk fund than on mutual-index fund in a 10 years period.Method: A quantitative method has been use in this study, where the information has been received from Morningstar. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in graphs and tables on the empirical capital, in order to analyse and compare it with the theories and the selected macro- variables to see if there will be any correlation. Conclusion: This research shows that there is no possibility that the macro-variable factors can benefit an investment on high-risk fund or on mutual-index fund in the short run.

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners Fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas Fondbolags Fonder och de mindre Fondbolagens Fonder? Tar Fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan Fondbolagen? Jämfört med benchmark, har Fonderna presterat olika i de olika Fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas Fondbolags Fonders prestation med Bancos och Kaupthings Fonders prestation, genom att ställa Fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika Fondbolagens Fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas Fondbolag med de mindre Fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.

Denna uppsats beskriver skillnader i förvärvskalkyler och hur olikheter i värdering därigenom uppkommer. Anledningen är att riskkapitalbolag verksamma inom private equity tycks vinna budstrider mot strategiska köpare, vilka har för avsikt att förvärva bolag för att skapa synergieffekter. Detta tycks ologiskt då riskkapitalbolagen snarare borde värdera förvärven lägre, till följd av att de inte kan inräkna synergieffekter. Studien utgår ifrån en jämförelse av ett riskkapitalbolag och en strategisk köpare, båda aktiva i Sverige. Vi undersöker deras värderingsmetodik och inställning till förvärvsfinansiering, samt påverkan av företagens verksamhetsinriktning.

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivåFörfattare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan Fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika Fondtyper.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser.

Eftersom det råder osäkerhet kring hur avkastningen mellan etiska och traditionella Fonder skiljer sig åt på den svenska marknaden, undersöker uppsatsen detta förhållande. Jämförelsen består av åtta Fonder, där de fyra Fonder är etiska och fyra Fonder är traditionella. Fonderna har matchats med varandra enligt matched-pair analysis för att säkerställa att det är avkastningen som mäts och att inga yttre faktorer som kan påverka avkastningen inkluderas. Vidare har två statistiska t-test genomförts för att undersöka huruvida resultatet från jämförelsen kan besvara frågeställningen i uppsatsen. De statistiska t-testen har utgått från ett större stickprov som består av 32 Fonder, 16 etiska och 16 traditionella, även där matchades Fonderna enligt matched-pair analysis.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivåFörfattare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan Fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika Fondtyper.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser.

Vårt syfte är att studera och jämföra den riskjusterade avkastningen för miljöFonder. Detta för att undersöka om miljöFonder ger en bättre eller sämre avkastning än marknadsindex. Vi beaktar även om det förekommer skillnader mellan olika miljöFonders avkastning och risk med hänsyn till Fondernas placeringsinriktningar. Metodmässigt bygger vårt arbete på en kvantitativ metod, där den riskjusterade avkastningen nämligen Sharpe, Treynor och Jensens avkastningsmått studeras för respektive miljöFond, utifrån de totalt sätt 11 stycken miljöFonderna, som finns på den svenska Fondmarknaden. Som jämförelseindex används för övrigt SIX Avkastningsindex.

Syftet är att undersöka om SverigeFonder under en nio- sju- respektive femårsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. Målet är därefter att härleda avkastningen till en Fondförvaltares förmåga att framkalla en skev Fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmåga. Detta med hjälp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte är att utreda i vilken utsträckning avkastningen kan knytas till det Fondbolag som förvaltar Fonden respektive Fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsättningshastighet. Målet är även att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmåga.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera räntebeläggning på periodiseringsFond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad ränte¬beläggningen på periodiseringsFonder får för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primär¬data består av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, då vi försökt finna en redovisningselit.

Titel: Etiska Fonder: bara en tunn fernissa av etik. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Peri Hamid & Mariam Daher Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 ? juni Syfte: Syftet med studien är att belysa hur Fondföretag arbetar med etiska Fonder. Det vill säga, beskriva och analysera hur företag väljs ut, samt vilka företagsFonder som faktiskt får klassas som etiska. Vidare ämnar studien diskutera problematiken kring det valda området. Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ för att generera en djupgående information om hur Fondförvaltare arbetar med etiska Fonder. Vi har valt att genomföra intervjuer med två representanter från Fondbolag som erbjuder sina kunder etiska Fonder för att kunna besvara uppsatsens frågor.

Det stora allmänna intresset för att spara i Fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många Fonder växt sig större.Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende Fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka Fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning.Tidigare studier som gjorts om Fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då Fonden växer sig större. Detta på grund av att små Fonder kan vara mer flexibla än stora Fonder.Syftet med uppsatsen är att jämföra aktieFonder med varandra och se om storleken på Fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små Fonder ger bättre avkastning än stora Fonder.För undersökningen har data valts att insamlas från alla SverigeFonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av Fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små Fondbolags SverigeFonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktieFonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktieFonder som förvaltas av tre mindre Fondbolag. Vi har beräknat dessa Fonders risk samt avkastning för att se vilka Fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda på hur de olika Fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.Empirin består av presentationer av Fondbolagen, fakta om de olika Fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med Fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i Fonderna.Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre Fondbolagen.

Dissertation in political science, D-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2010. Tutor: Malin Stegmann McCallion?Societies in Crisis ? When Washington Take Over?An economic meltdown wreaks havoc on the world and has plunged the Western world into a spiral of economic stimulus in order to keep their way of life intact. At the same time the same institutions that support these countries have had another agenda for more unfortunate and less influential countries where nothing has been free and everything been to a price of self-sacrifice in order to get the consent of the IMF and the World Bank. Everything according to the points stated in the so called Washington Consensus.The purpose of this dissertation is to research what impact the Washington Consensus has on the state in terms of power over the market and sovereignty.