Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgångarna och har under lång tid varit ett av redovisningens största problemområden. Detta på grund av att det har funnits stora skillnader beträffande redovisningssätt av posten. Det leder till att revisorers beslutsfattande i stor utsträckning påverkar värderingen av dessa goodwillposter. Utifrån det är syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvärdering. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre revisorer på tre olika revisionsbyråer.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor.

Syftet med vår rapport har varit att undersöka om poliser känner att de kan anmäla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gäller för polis när det gäller undantagsbestämmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjänstegraderna polisen har att rätta sig efter då de kör bil. I vårt teorikapitel berättar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att få in empiriskt material har vi använt oss av att skicka ut enkäter.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Nebahat Akkoc Författare: Shoipe Breznica, Zelal Aydogan Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Det turkiska samhället är ett starkt legitimerat samhälle som är svårt att förändra, speciellt för en etnisk minoritets kvinna. Nebahat Akkoc har bevisat motsatsen. Berättelsen om Nebahats liv är ingen typisk livsberättelse, men den kurdiska Nebahat är ingen vanlig kvinna och inte heller en regelrätt samhällsmedborgare. Vårt syfte är att förklara och förstå hur starkt en enda människas vilja och mod kan vara. Uppsatsen handlar om hennes liv och hennes syn på livet från barndomen till vuxenlivet.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .

Uppsatsen problematiserar det skönsmässiga utrymmet vid bedömningen av skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlag (2001:453) ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur formellt hänseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehåll, vad gäller bistånd för livsföringen i övrigt, utifrån hur det verkar vidgande respektive slutande på rekvisitet skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivås innehållsliga gränser analyseras utifrån en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hänseende undersöks det kommunala självstyrets inverkan på den normering som uppstår i tillämpningen på kommunal nivå. Här analyseras bland annat rättsutvecklingen och lagstiftningsåtgärder sedan slutet på 1980-talet i förhållande till teorier om maktstrukturer och värden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ändamålsenliga) normer..

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessenSyftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting.Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön.Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna.

Påverkas sammanhållning, koordination, kommunikation, och effektivitet i tillfälliga team, som inte är tränade tillsammans eller inte känner varandra sedan tidigare? Hur skiljer sig tillfälliga team från stabila team, som bland annat har möjlighet till gemensamt teambyggande?Team är ett populärt arbetsverktyg som blir allt vanligare inom företag och organisationer. Somliga team är stabila över tid och skapar därmed familjaritet, vi-känsla, normer, rutiner och tydliga roller och de har ofta hjälp av teambyggande. Andra team är tillfälliga och karakteriseras som innovativa, anpassningsbara, med få konflikter och bättre på kommunikation. Genom en litteraturstudie studeras tidigare forskning i vilken diskuteras hur prestationen påverkas av team beroende på om de är tillfälliga eller stabila.

Vårt val att skriva om detta ämne grundar sig i vårt intresse för de tysta barnen. Ämnet är angeläget att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vår studie var att uppmärksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att få en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi använde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i två förskoleklasser och i en årskurs 1 för att få fram vårt resultat.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.