The following essay aims to determine what textbooks and teaching media educators in the county of Västerbotten use when teaching the relation between religion and science. Based on educational science theory and through analyzes of factual texts, the teaching materials was examined to determine how much focus they put on the thematic of religion and science. The result shows how the different teaching materials affect this thematic differently. The main conclusion is therefore that students in Sweden could, depending on the teaching materials used in their education, be taught by different standards to reach the same requirements..

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet.

The aim of this study is to describe ideas put forward by Sweden Democrats (Swedish: Sverigedemokraterna) about Christianity in Sweden and the Church of Sweden as a Folk Church, a church for a whole people, and how the political party uses Christianity as a part of constructing a Swedish identity. The investigation is based on official documents, newspaper articles, statements and political motions which are analysed using a form of text analysis called idea analysis. The theoretical frame of the investigation is founded on Claire Mitchell?s theory about religious content in ethnic identities and Einar Billing?s and Johan Alfred Eklund?s thoughts about what makes the Church of Sweden a Folk Church.The investigation shows, among other things, that the Sweden Democrats? view of the Church of Sweden is similar to the thoughts of Eklund but they differ in their lack of references to theology. The investigation also shows that Christianity serves as an important marker for the Sweden Democrats in creating a Swedish identity. .

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures.

Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet.1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?Folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?Folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat är Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv. Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ?4 voices of theology? framtagen av Action Research ? Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv. Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare. Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi. Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ?uppenbarelseteologi? eller ?kärleksbudets teologi?. Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör.