Sampers Àr en efterfrÄgemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet anvÀnds för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förÀndringar i infrastruktur, markanvÀndning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingÄr en modell för att berÀkna resor pÄ nationell nivÄ samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att berÀkna anslutningar till lÄngvÀga resor med tÄg och flyg, en modell som Àr sparsamt anvÀnd.I detta projekt har en kartlÀggning av litteratur kring trafikprognoser i allmÀnhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvÀrdera och jÀmföra de resultat som prognostiseras har data inhÀmtats frÄn ett antal kÀllor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenÀrer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tÄgresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att berÀkna anslutningsresor i omrÄdet Stockholm/MÀlardalen.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lÀrare i Ärkurs 4-6 förhÄller sig till fenomenet lÀxa, dels utsagor i tidigare forskning. SÄvÀl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lÀrande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förstÄelse för variationer i Äsikter gentemot lÀxor och nyansera den pÄgÄende debatten. Studien tar sin utgÄngspunkt ur syfte och frÄgestÀllningar. Valet av metod Àr dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lÀrares sÀtt att tala om fenomenet lÀxor, dels en gedigen genomgÄng av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om lÀxan. Hos de intervjuade lÀrarna kan vi se att samtliga anvÀnder sig av lÀxan som ett komplement till sin undervisning. LÀrarna talar om lÀxor pÄ mÄnga olika sÀtt, de beskriver dels egna avsikter med de lÀxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det Àven en del tvivel kring lÀxans nytta i allmÀnhet.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. MÄlet var Àven att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svÄrigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur controllerfunktionen Àr fördelad inom en organisation, samt att diskutera orsakerna till detta. En kvalitativ tolkningsmetod har anvÀnts dÀr delvis ostrukturerade intervjuer har varit största datainsamlingsmetoden. Uppsatsen har en induktiv ansats. Tre teoretiska perspektiv presenteras i uppsatsen. Först en teoretisk genomgÄng om vad controllerfunktionen Àr, dÀrefter en genomgÄng av Gummessons modell för ansvarsfördelning och sist Byrne & Pierce modell för controllerns roll.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram förÀldrars syn pÄ skolifieringen av förskolan. Skolifiering Àr ett nytt begrepp och innebÀr att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans vÀrld. Undersökningen bestod av en enkÀt som lÀmnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem förÀldrar. FrÄgor som belystes var följande: Vad tycker förÀldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever förÀldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssÀtt och innehÄll? Vilka fÀrdigheter/kunskaper tycker förÀldrarna att deras barn ska ha förvÀrvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de Àr viktigast att deras barn lÀr sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika Äsikter angÄende skolifiering av förskolan.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kÀrnkraften pÄ elpriset för svenska hushÄll pÄ den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som Àr baserad pÄ utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har anvÀnds i analysen. Den ekonometriska modellen bygger pÄ tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha pÄverkat elpriserna. Studien har avgrÀnsats till insamling av datamaterial frÄn Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet frÄn den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kÀrnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushÄllens elpriser med drygt 9 procent.

Denna studie om datoranvÀndandet i förskolan Àr en kvalitativ studie som baserar pÄ intervjuer med fem olika pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ datorer i förskolan. Detta för att datoranvÀndandet ökar och Àr idag lika sjÀlvklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig Älder. Under 2012 kom nyheten att varannan treÄring har anvÀnt internet.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.

Syftet med studien Àr att utifrÄn fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna Àr utformade pÄ sex fritidshem. Första frÄgestÀllningen Àr hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön Àr utformad pÄ deras fritidshem? Den andra Àr vilka pedagogiska stÀllningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frÄgestÀllningen Àr vad beskriver fritidspedagogerna att de vill Àndra pÄ i den fysiska inomhusmiljön pÄ deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lÀr sig i den kontext de befinner sig i och med hjÀlp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna pÄ fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgÀngligt för barnen sÄ att barnen sjÀlva kan ta frÄn materialet.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.