Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

Syftet var att studera elevernas uppfattningar inom Naturbruksprogrammets hÀstinriktning om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Följande frÄgor har stÀllts: ? Vilken betydelse ansÄg eleverna att en god kroppsfysik hade för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för kroppsfysiken? ? Hade eleverna förstÄtt att ridningen pÄverkades av deras fysiska hÀlsa? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en enkÀt. De elever som besvarade enkÀten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjÀlp av olika didaktiska metoder och övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbÀttra ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan pÄ hÀsten.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lÀrares syn pÄ hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare Är (Är 1-6). För att nÄ detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och ÄtgÀrder behandlas ocksÄ. Slutligen beskrivs nÄgra pedagogiska insatser som Àr till hjÀlp för elever med specifika matematiksvÄrigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lÀrarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till.  För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

MĂ„nga svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i kĂ€llaröversvĂ€mningar i nĂ€rbelĂ€gna fastigheter, överbelastade reningsverk eller brĂ€ddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika Ă„tgĂ€rder vidtas. ÅtgĂ€rderna kan vara olika lĂ€mpliga beroende pĂ„ typ av omrĂ„de och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpĂ„verkan. Detta innebĂ€r att det Ă€r viktigt att vĂ€ga samman effektiviteten av olika Ă„tgĂ€rder, deras miljöpĂ„verkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjĂ€lp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typomrĂ„den och ta fram en förenklad modell.

I rapporten undersöks i vad mĂ„n det gĂ„r att simulera luftflödet genom ett ventilationsdon och dĂ€rigenom bestĂ€mma en k-faktor, vilken anger förhĂ„llandet mellan luftflödet och kvadratroten ur tryckfallet över en strypning.En tvĂ„dimensionell axelsymmetrisk modell har anvĂ€nts för att simulera ett irisspjĂ€ll utan böjar pĂ„ luftkanalen. En tredimensionell modell har anvĂ€nts för att simulera en 180°°-böj.Som jĂ€mförelser till simuleringarna har praktiska uppmĂ€tningar anvĂ€nds. Även jĂ€mförelser med andra simuleringar har gjorts.Slutsatsen Ă€r att en simulering av den hĂ€r 180°0-böjen ger för stora fel (lokalt omkring 20 %, men oftast mindre Ă€n 10 %) för att vara en anvĂ€ndbar metod i samband med ?obligatorisk ventilationskontroll? (OVK). Simuleringen med irisspjĂ€ll och raka kanaler ger ett maximalt fel pĂ„ mellan 3 % och 10 %.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

ProblemstÀllning: Det existerar idag en betydande forskning som berör digitala system för kunskapsöverföring. Emellertid ser vi en tydlig brist i forskningen kring anvÀndandet av de olika systemen. Detta beror till stor del pÄ problemet med att kunna mÀta att en medarbetare verkligen anvÀnder systemet för kunskapsöverföring. Genom att studera kunskapsutbytet i organisationerna hade det varit möjligt att kartlÀgga de omrÄden som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring. FrÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring? Syfte: Syftet Àr att skapa en modell som visar de faktorer som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring, samt att genomföra en första prövning av modellens giltighet genom en studie av tre företag.

I dagens finansiella marknad utsÀtts de finansiella aktörerna för risk pÄ sin strÀvan efter lönsamhet. BalansgÄngen mellan att maximera verksamheten och risk har öppnat ögonen och ökat medvetenheten om behovet av att utvidga sina krav pÄ att tÀcka upp kapital.EfterfrÄgan pÄ snabba, pedagogiska och sÀkra sÀtt att lÀtt kunna berÀkna risk har dÀrför snabbt ökat. Under de senaste Ären har det dÀrför blivit allt populÀrare att anvÀnda sig av riskmÄttet ?Value at Risk? vilket kan definieras som; ?En portföljs maximala vÀrdeminskning med en viss sannolikhet inom en viss tidsperiod? Jag har valt att göra en jÀmförelse mellan de tvÄ vanligaste modellerna som anvÀnds för att rÀkna fram Value at Risk, Historisk simulering och Varians-/kovarians-metoden. De tvÄ modellerna kommer att testas mot tre olika tillgÄngar, guld, valutakurs Sek/£ samt aktieindex.

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlÀrningsmiljö krÀvs, förutom en vÀl anpassad pedagogik, Àven en hög grad av anvÀndbarhet. Ett system dÀr anvÀndarna ofta tvingas flytta uppmÀrksamheten frÄn innehÄllet, för att istÀllet rikta den mot att försöka förstÄ systemet, pÄverkar inlÀrningsprocessen negativt. Syftet med detta arbete var tvÄdelat. Som ett första led avsÄgs att utvÀrdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stÀmde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat lÀromedel bör leva upp till. Ett anvÀndartest genomfördes, varvid vissa anvÀndbarhetsproblem pÄvisades.

BakgrundFörskolan Àr en miljö som Àr under stÀndig utveckling och förÀndring. NÀr en verksamhets styrdokument och förutsÀttningar förÀndras sker Àven förÀndringar hos dem som Àr aktiva inom verksamheten. LÀrande och utveckling hos barnen Àr en stÀndigt pÄgÄende process som pÄverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön pÄverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhÄllningssÀtt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen Àr att visa pÄ de positiva arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats nÀr vi samlat in data till vÄr undersökning.ResultatResultatet visar pÄ pedagogers förmÄga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.