Detta Àr en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt pÄ Sveriges export. För att mÀta effekten anvÀnder jag mig av en empirisk modell, den sÄ kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det Àr svÄrt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis pÄ att Sveriges statsbesök har en positiv effekt pÄ exporten. NÀr man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken pÄ att de kan ha en negativ effekt. Jag har Àven jÀmfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lÀgre effekt Àn Storbritannien, oavsett vilken modell som anvÀnds..

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvÀrldar blivit synliggjorda och tolkats utifrÄn ?sakerna sjÀlva?. Enligt fenomenologin Àr det i dialogen vi förstÄr varandra.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i frÄga om nyexaminerade lÀrares pedagogiska och vetenskapliga förhÄllningssÀtt. För att studera nyexaminerade lÀrares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn pÄ utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare under former som sÀkerstÀllt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en lÄg grad av standardisering och fokus pÄ ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrÄn den nuvarande lÀrarutbildningens intentioner och tidigare forskning dÀr lÀrarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhÄllningssÀttet samt tiden som ny lÀrare berörs. Tre tydliga infallsvinklar pÄ utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan anvÀndes för att presentera resultatet.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Informationssystem, i form av affÀrssystem eller liknande, anvÀnds idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. AnvÀndningen har spridit sig frÄn att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu anvÀndas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen Àr traditionellt sett rekrytering, nÄgot som företag nu efterstrÀvar att effektivisera med hjÀlp av e-Rekryteringssystem. Syftet med anvÀndningen av dessa system Àr följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och dÀrmed Àven företaget i stort. Med detta i Ätanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie pÄ ett sÄdant system.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förĂ€ndras beroende pĂ„ hur undervisningen genomförs. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var följande: Hur Ă€r fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar nĂ€r de har bollen i spelet? FörĂ€ndras beteendet frĂ„n det första till det sista tillfĂ€llet? Är det nĂ„gon skillnad i utveckling över tid, med avseende pĂ„ elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfĂ€llen under tio veckor och jĂ€mförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfĂ€llet har bestĂ„tt av endast spel, dĂ€r 147 elever granskats i sitt agerande.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

BakgrundStorbritannien var ett av de första lĂ€nderna i vĂ€rlden som började anvĂ€nda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs fem. Sverige har inte kommit lĂ„ngt nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts fĂ„ undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande Ă€r sĂ„ nytt.SyfteSyftet Ă€r att undersöka pedagogers syn pĂ„ smartboards möjlighet som bidrag för lĂ€rande i skolan.MetodI vĂ„r undersökning har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger pĂ„ nio intervjuade pedagoger frĂ„n förskoleklass till Ă„rskurs sex.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.