Sökresultat:
2193 Uppsatser om Folkhögskolans pedagogik - Sida 37 av 147
Vad Àr dyskalkyli? : En teoretisk-praktisk studie av dyskalkyli i skolan och om det Àr möjligt att bli hjÀlpt?
I uppsatsen redovisas vÄrt examensarbete inom den kompletterande lÀrarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete Àr att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att fÄ en klarare bild av vad dyskalkyli Àr och hur vi som lÀrare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet Àr en komparativ litteraturstudie dÀr vi utgÄtt frÄn material kopplat till dyskalkyli och matematiksvÄrigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att fÄ en inblick i hur arbetet med matematiksvÄrigheter bedrivs.VÄr slutsats Àr att dyskalkyli Àr svÄrt att begripa och att det Àr svÄrt att avgöra nÀr en elev har dyskalkyli och inte allmÀnna matematiksvÄrigheter. Trots detta Àr det viktigt att stÀlla en diagnos för att eleven skall kunna fÄ rÀtt hjÀlp. Vi kan Àven konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..
Vem utnyttjar vÄrdnadsbidrag? : En studie av uttaget av vÄrdnadsbidraget 1994
Under 1994 fanns i Sverige ett vÄrdnadsbidrag för förÀldrar till smÄ barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen Àr en kvantitativ studie av uttaget av vÄrdnadsbidraget 1994. En linjÀr sannolikhetsmodell anvÀnds för att utröna hur olika faktorer som pÄverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten Àr att vÄrdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjÀnade mindre Àn sina mÀn och arbetade inom kommunal sektor.Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om förÀldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vÄrd eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill Äterinföra vÄrdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sÄdant Äterinförande diskuteras..
Barns olika vÀrldar   : En studie om Reggio Emilia, Waldorf & Montessori
Syftet med vÄrt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebÀr för ett barn att gÄ i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÄ genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vÄrt teoretiska ramverk för att fÄ kunskap om Àmnet vi valt. Sammanlagt sÄ har vi intervjuat nio pedagoger pÄ sex olika förskolor.I resultatet sÄ fann vi bÄde likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det Àr viktigt att vara medveten om detta dÄ det hör till det förhÄllningssÀtt mot de barn man arbetar med. VÄr förhoppning Àr att ge lÀsaren nÄgon form av tankestÀllare och pÄ sÄ vis fundera pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt kanske hitta nÄgot anvÀndbart att anvÀnda i sin egen verksamhet..
Konst, musik eller konstigt? - En undersökning om unga musikers syn pÄ det kreativa uttryckets grÀnsland. Art, music and the fabric that defines it - An inquiry regarding young musicians' views of the boundaries of creative expression
This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..
LÀrares instÀllning till och agerande vid fusk inom grundskolans senare Är och vuxenutbildning
Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige.
Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.
Digitala lÀrresurser : Implementering i den dagliga pedagogiska verksamheten i förskola och förskoleklass
Syftet med vÄr studie Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lÀrresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att fÄ förstÄelse för rektorers och förskolechefers syn pÄ anvÀndandet av digitala lÀrresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen anvÀndes för den empiriska studien att nÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vÄr studie har analyserats utifrÄn frÄgor som stÀlldes under intervjun kopplat till vÄra frÄgestÀllningar samt till den sociokulturella teorin som Àr vÄrt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lÀrresurserna som anvÀnds frÀmjar barnens utveckling. Flera nÀmner att det Àr mer en metod för att i sitt arbete visa pÄ barnens utveckling, att det Àr en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns nÄgon speciell pedagogik. Andra pedagoger sÀger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna anvÀndas mera.
LÀrande och flow : Den optimala lÀrandeupplevelsen
Detta arbete har utförts för att undersöka frÄgestÀllningen ?Hur bör ett dataspels tutorial designas för att spelaren ska lÀra sig samtidigt som den frÀmjar uppkomsten av flow??. För att besvara detta har teorier inom pedagogik, lÀrande av spel, anvÀndbarhet och flow samt mer generella teorier kring spel studerats för att skapa en teoribildning inom omrÄdet. För att testa detta har ett spel med tvÄ olika tutorials skapats. Detta spel har sedan anvÀnts för att, med hjÀlp av tvÄ testgrupper, samla data om hur spelare lÀr sig samt deras flowupplevelse.
Portfoliometoden i textilslöjden
Detta examensarbete syftar till att skildra hur nÄgra textilslöjdslÀrare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser pÄ sitt arbetssÀtt. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrarnas ser med portfoliometoden, dÄ den anvÀnds i textilslöjden. Det finns vÀldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen bestÄr dÀrför av en beskrivning av portfoliometoden utifrÄn basÀmnena. Examensarbetets undersökning baseras pÄ intervjuer med fyra textilslöjdslÀrare.
"Film ska ha ett budskap" : En studie av lÀrares syn pÄ filmens roll i undervisningen
Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utstrÀckning elever fÄr producera egen film. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av empirisk insamling frÄn intervjuer som sex svensklÀrare frÄn tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar pÄ att lÀrare har en positiv instÀllning till anvÀndandet av film i undervisningen men att svenskÀmnet stödjer sig pÄ traditionell litteratur.
Vad Àr lÀrares och skolledares syn pÄ Àmnesövergripande undervisning?
Vi Àr tvÄ yrkeslÀrare som gjort en studie om Àmnesövergripande undervisning pÄ vÄra respektive skolor i vÄra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen Àr Thomas Wenström och Eeva MÀÀttÀ som Àr under utbildning till yrkeslÀrare. Eeva har jobbat pÄ el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat pÄ Industritekniska programmet sedan 2009.
Studien Àr utförd som en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer för att fÄ lÀrares och skolledares syn pÄ Àmnesintegrering och Àmnesövergripande undervisning .
Ăr ditt barn kontrollerat?
UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..
TvÄ lÀrares upplevelser av matematikundervisning utan lÀrobok
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.
 Allt har ett pris men vem ska betala? : en studie om köpberoende
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
SamhÀllskunskap och demokrati : Den normativa och den funktionalistiska demokratisynen inom samhÀllskunskap
I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt fÀrre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens Àr sÀrskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhÀllskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta omrÄde. Uppsatsen innehÄller en studie kring hur ett urval av samhÀllskunskapslÀrare tÀnker kring sin undervisning om demokrati inom samhÀllskunskap A och hur deras lÀroböcker hanterar demokratiomrÄdet. Den undersökningen relateras till tvÄ demokratisyner som Àr den normativa och den funktionalistiska.
Skola, friskola och kulturell mÄngfald. Rektor, lÀrare och elever pÄ en muslimsk friskola och deras beskrivningar av den egna respektive den kommunala skolan
Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..