Sökresultat:
2193 Uppsatser om Folkhögskolans pedagogik - Sida 22 av 147
Minoritetselevers upplevelser av lÀrares sÀrbehandling : En studie om utanförskap pÄ à land och i Uppsala - immanent pedagogik ur ett elevperspektiv
Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.
Inspiration - Hur kÀnns den? Inspiration - How does it feel?
The purpose of this work is to map what inspiration means to people who work with music, how it feels when you are inspirated compared to how it feels when you`re not. How does inspiration affect us? Are we depending on it? What do you do when you lack inspiration? Is it possible to ?inspire? one self? My method has been to interview eight persons, selected by me, who all work with music. I have used literature, for instance about our intelligence, and also different theories on the subject of inspiration. The results of the interviews show that our experiences of inspiration are individual.
Etnicitet, Genus och missbruk : En deskriptiv studie om skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung
SammanfattningVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C-uppsats 10 pTitel Etnicitet, genus och missbruk ? En deskriptiv studie om skillnaderoch likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprungEngelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non?scandinavian originFörfattare Diana Bergström och Tina Gheisari BergströmHandledare Maria AlmDatum Mars 2007Antal sidor 39Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandlingSammanfattningSyftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av bÄda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, dÀr den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad upplÀggning. DOK?materialet analyserades och tolkades utifrÄn ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv.
Outdoor education in preschool
I vÄr studie kommer ni som lÀsare fÄ lÀsa om utomhuspedagogik. VÄrt syfte har varit att fÄ en inblick i vad utomhuspedagogik Àr, Àven att fÄ mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men Àven av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser dÀrmed försöka fÄ en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det nÄgra nackdelar enligt pedagogerna, och i sÄ fall vilka Àr dessa? Och den sista frÄgan vi stÀllt Àr om det stÀlls nÄgra specifika krav pÄ pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?.
Autism
Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..
Barn i behov av sÀrskilt stöd : begÄvade barn i skolan
NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..
KÀnner elever lust att lÀra matematik?
I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..
Elever med sprÄkstörning : Skiljer sig strategierna för elevernas utbildning beroende av elevernas Älder?
This thesis investigates strategies used to include students with language disabilities in schools and whether they differ depending on the age of the students. A interview guide for qualitative interviews was used to interview two groups of respondents (teachers with longer and shorter experience) The material was categorized according to students ages (grade 5 and below respective grade 6 to 9) The results show that there is no common plan for how to work with children with language disabilities in the investigated municipality. However, similar strategies are used for both groups of students, but how the strategies are applied differs..
En smak av hinduism : ett undervisningsexperiment med integrativ religionsundervisning pÄ gymnasienivÄ
Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvÀrdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism pÄ gymnasienivÄ som syftar till att lÀra av och frÄn religionen snarare Àn om.Att jÀmföra denna alternativa undervisningsmodell och sÀtta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion pÄ gymnasienivÄ.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras Àven inom andra skolÀmnen sÄvÀl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..
Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter- Deras upplevelser av skolan, skolarbete och framtiden.
Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallÀrare. Syftet var frÀmst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser pÄ framtiden. Av intervjuerna framgÄr att eleverna ofta bÀr pÄ positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn pÄ framtiden inrymmer övervÀgande positiva bilder. Resultaten ger sÄledes en positivare bild Àn vad litteraturen ofta mÄlar upp..
SÄ tÀnker lÀrare om elevers sjÀlvförtroende och identitet
Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lÀrare ser pÄ om elevers sjÀlvförtroende och identitet hör samman med utseendemÀssiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. LÀrarna ser olika pÄ hur elever pÄverkas av ideal frÄn exempelvis reklamen. Dessutom har lÀrarna olika sÀtt att arbeta för stÀrka elevers sjÀlvförtroende, i detta arbete kategoriseras lÀrarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..
Kunskap och skola i elevperspektiv : en intervjustudie av Ätta högstadieelever
Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat Ätta högstadieelever om kunskap, skola och lÀrare. Undersökningens resultat visar att: eleverna Àr ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lÀrare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svÄrt att frikoppla kunskapsbegreppet frÄn skolvÀrlden. Eleverna har nÀmnt fyra aspekter pÄ viktig kunskap: nytta, förstÄelse, allmÀnbildning samt grundkunskaper..
Gymnasieelever och mobbning
Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..
Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag
Jag har valt att fokusera pÄ hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom sjÀlv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det Àr att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man Àr annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade mÀnniskors situation och rÀttigheter förr och nu.
LÀrarrollen spelar roll! : En analys av Sveriges frÀmsta lÀrare i TV-serien Klass 9A
Uppsatsens syfte Àr att analysera vilken bild TV-serienKlass 9A visar av den professionella pedagogen i jÀmförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhÀllet spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhÀllets gemensamma vÀrderingar, attityder och normer. TV som media kan dÀrför komma att pÄverka hur mÀnniskor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrÄn tvÄ kriterier som beskriver lÀraryrkets professionalitet.